Aftonbladet – 24 maj 1862, sida 3

En underlig historia, af Edvard Bulwer Lytton. Öfversättning af C. J. Backman 3 delar. Stockholm tryckt hos N. Mercus 1862. Bulwer har i denna sin sednaste roman ånyo skattat å: hvad man skulle kuuna kalla de fantastiskt-nekromantiska riktningen af hans författarskap. Den dock aldrig, ej ens i Zanoni, framträdt i så bestämda drag som i denna underliga, man skulle med skäl kunna säga vidunderliga historia. I stället för att som förr inhölja hela den fantasmagoriska apparaten i en dunkel nimbus utbreder han den här i alla sina detaljer för våra ögon, och låter oss, trots 19:de scklet och alla det sunda förnulttets invändningar, vara närvarande vid ordentliga trolleriscanser, sådana vi endast skulle väntat oss i en medeltidselkemists laboratorium. Det är gifvet, att Bulwers glänsande framställning och utomordentliga iderikedom skola i det längsta öfverskyla det absurda i en plan, der sökandet efter lifselixiret? ingår som ett af hufvudmotiverna. Men äfven Bulwers stora talent förmår ej det omöjliga, och när, just i sjelfva det afgörande ögonblicket, den Deus ex machina, fom skall reda den intrasslade intrighärfvan och bestämma öfver det stora problemets 1 ning, presenterar sig i skepnaden af en f: skock, inse vi lifligt sanningen a f det gamla: 4från det sublima till det föjliga är det blott ett steg? Det är igt att tillägga att Bulwer som karakterstecknare är här lika stor mästare som alltid, och framför allt bibeiller sin gamla förmåga att alltigenom ngsla sina läsare. Den svenska ötvc vingen är gjord med omsorg och ledighet.