Aftonbladet – 23 maj 1862, sida 3

ditt lif fördystradt genom mig, ditt anseende. din heder Hfäckad genom :beröringen med mig? Låta dig dela; min vanheder och min olycka! Därskap, endast dårskap! Läser du ännu i bibeln, Lotty! Ja, det är just det värsta af alltsamnians. Jag har gömt undan denett par gånger. och tänkt att aldrig se i den mer, men så hat dot kommit ötver mig en begärelse ått se, om äfven de allra syndigaste menniskor, kunna få förlåtelse om de ångra sig, ochså börjar jag öm igen, och läser tills jag blir förtviflad, och viss på att jag aldrig kalv ångra mig, och. att allt hopp är ute för Hon skrattade högt och bittert, men blic käde ändå upp ångestfullt på Bessy, som oh hon i hennes anvletsdrag velat söka ett förnekande af sin förfärliga dom. Bessy förnekade den också bestämdt och sade Lotty att hon redan börjat ångra Hg och att den tid säkert skulle komma då hon sej skulle sakna den hjelp, hvarom hon nu förtviflade. Bessy skulle bedja varmt och innerligt för henne och beständigt tänka på henne. Jag vill ej höra mer! utropade Lotty otåligt; jag smög mig hit för att.varna dig och säga att du bar ingen tid att förlora — det var allt! hvad du behöfde veta. Bry dig icke om Mary Davis bibel; allt hvad som kommmer från hende kan icke göra Lötty Cålverlon något annat än ondt. ; Bessy, suckade, Lottys afundsjuka plågade henne. ; , ?Berätta dina nya vänner hvad jag sagt, om de kunna hjelpa dig. Skrif tillika till mr Parslow; han torde veta någon utväg, ehuru han ej alltid är så klok som han borde vara... Är du nöjd med ditt hem der borta? j