Aftonbladet – 20 maj 1862, sida 2

målige, som höra till trossen, öfvas ej i fred, i1 men äro krigstjenstskyldige 5 år såväl 1 utom som inom Ir. f inom riket. I Den norska armåns organisation liknar, I 4 f 1 t ( öfriga 5 blott som man finner; den danska armens såtill-; vida, att de särskildta (jenstgöringskategorna bestämmas genom lotiningen och längden, således af slumpen. Men konskriptionens orättvisa minskas i norska armån derigenom, alt större delen af de vär-1q nepligtige öfvas, hvilket ej är fallet i Dan-je mark. Derjemte är, som man straxt skall fiana, skilnaden mellan liniens och de öfriga afdelningarnes öfningstid ej särdeles betsdlig. Norska armens organisation närÅ t I mar sig således derutinnan systemet för all-4 män värnepligt, att de flest värnepligtigeli l t ; ; aock blifva mer eller mindre vapnöfvade. Ett hutvudsakligt villkor för en armås brukbarhet i fält är, att den i fred genom ullräckliga och ändamålsenligt ledda öfningar erhåller all den utveck ling, som under densamma kan fi vas. Men detär icke nog med öfning i vapnens brak och i ma-J! i növerfärdighet; soldaten måste äfven hafva (! öfning i ordning och disciplin, samt vana att sköta sig i alla de olika belägenheter, i hvil-:! ka krigarer kan komma. Härtill erfordras ! ; ej blott den öfning. som kan bestås på cxereisfältet, utan äfven en längre tids tjenstgöring under fanorna. Öfningstidernas längd vid de sär vapnen i de trenne rikena ar följande. I Sverge bör rekryten vid indelta armens infanteri onligt regåln genomgå en rekrytj: kola af 84 dagar, fördelade på tvenne år, innan han får insättas i kompaniet. De inleta regementerna hafva vidare årligen 10: ingars befälsöfning och 20 decars regementsöfning. Bevärlngen har tillsammans 30 dygns öfning, fördelad på tvenne år. Vid de värfvade regementerna är öfningstiden något olika. I Danmark börjar infanteri-rekryten den I Juni en rekrytskola på 42 ar, insättes derpå i kompaniet (d. v. s. föregående års rekrytklass) och öfvas med detsamma under en månads tid, deltager sedermera i garrisonstjensten till den 12 Sept., då den allmänna årsexercisen med di: 4 första klasserna tager sin början. Denna varar till d. 3 Okt., då alla hemförlofvas utom rekry terna, hvilka under den följande vintren i garpisonerna erhålla sin detaljutbildning. Sedan äfven dei sin tur nästkommande 3 Okt blifvit hemförlofvade, deltaga de följande åren blott i 2 eller 3 allmänna exerciser. I Norge räcker rekrytskolan för linie-infanteristen blott i 30 dagar, hvarefter han under 15 å 20 dagar deltager i den s. k kårs-exercisen,som motsvarar våra regementsmöten. Kårs-exercisen förnyas sedan i 4 är, d. v. s. så länge manskapet qvarstår i i linien. Liviens reservmanskap genomgår blott rekrytskolan af 30 dagar, hvarefter årligen allenast en öfning af 6 dagar i 4 års tid eger rum; vid sistnämnda öfningar skall manskapet sjell bestå kläder och föda. Kavalleristen genomgår i Sverge en rekrytskola af 90 dagar; beläls-, regementsoch beväringsmötena hafva samma längd, som vid indelta infanteriet. I Danmark räceker rekrytskolan i 90—105 dagar samt hela öfnings och tjenstgöringstiden under fanorna 15—18 månader. I Norge genomgås förut en remontskola af 60 dagar och en rekrytskola af 90 dagar, hvarefter kommer en kårsexercis af 15 å 20 dagar, hvilken sednare årligen förnyas, så länge tjenstetiden varar. Artileristen genomgår i Sverge en rekrytskola af omkring 6 månader. Batteri-exercisen varar i 6 veckor (hvaraf likväl blott 3 utan vaktoch annan tjenstgöring). I Danmark räcker artilleristens rekrytskola 112 dagar samt hela hans öfoingsoch tjenstetid under fanorna i 25 månader. I Norge ;enomgås en remontskola af30 dagar, samt för åkande artilleriet en rekrytskola af 90 dagar och för fotartilleriet af 30 dagar, hvarefter en batterieller bataljonsexercis al 15—20 dagar eger rum, hvilken förnyas de 4 år manskapet qvarstår i linien. I alla tre riksna semmandragas dessutom a år afdelningar af alla vapen turvis till större ölnings äger under samma tider, som i Sverge benämnes regementsmöten, i Danmark allmänna exerciser och i Norge kårsexerciser,. Bpecialvapnen hafva dessutom särskilda öfningar. I afseende på öfningarnes ändamålsenliga ledning är det naturligtvis svårt att yttra vägot Jemförande omdöme, då man ej haft tilltälle att på stället under enlängre tid granssa förhöllandet. Saken beror i främsta rommet på reglemente as beskaffenhet och officerskårernas mill ka utbildnng. Rönde Svenska armen kan den anmärkningöras, att samtliga vapen egna för liten öfningar i bruten mark, d. v. s. i og, der de förmodligen i de flesta tall komma att strida; jden pe att de innars så vigtiga storlä ägren och fältmanöverne sällan medföra den åsyftade nyttun. utan olta med s kunna kallas lustläger. Såväl vid infonteriet som artilleriet är mål skjutningen inskränkt til ett alldeles för ringa mått. Vid kavalleriet öfvas förpostjensten för litet; det är dock troligt att letta vapen, som i vår brutna terräng så sällan kan användas i striden, förnämligast kommer alt begagnas tili bevakningstrupper. ifven i Norge lära öfningarne: till större lelen utföras på exercisfältet. I Danmark I är det dock troligt, de erhållit en mera I. ktisk riktning tillföljd af erfarenhetsrönen j sista k ! ; kilda ): Af ofvanstående framställning finner man,