Article Image
ugare an et och annat tloregaende. London och Londonexpositionen bedömda af en fransman. Den . bekante franske författaren Alfred Assolant meddelar i ett bref från London af den 2 Maj sina intryck af den engelska hufvudstaden och af anordningarne för expositionens öppnande. Vi återgifva här den ganska pikanta framställningen, anmärkande blott i förbigående, att författaren, då han talar om London såsom Englands hufvud, allt för mycket forbisett det friska kommunallif, som förefinnes öfverallt i England och har till följd, att London, ehuru så ojemförligt mycket större ån Paris i förhållande till: det land, hyars. hufvudstad, det är, likväl aldrig varit och troligen aldrig blir för England ett så: förkrossande -hufvad ;soms Paris varit för Frankrike. Ihågkommer man derjemte, att London gerna kan anses såsom icke blot Englands eller de britiska, öarnes utan såsom hela -det till-alla. delar af:verlden sig sträckande britiska väldets hufvudstad, torde disproportionen icke heller vara så stor som vår franske författare föreställer sig. Hän3 bref lyder sålunda: Obestridligen var expositionens invigning ganska illa. anordnad. -Så tycka alla. Engelsmännen förstå sig på allt; utom att organisera. Konsten att organisera som är så fulländad i: Frankrike (ja, alltför mycket) är helt och hållet okänd för: dem. Alla gå Huller om buller, lefva så gödt de kunna, arbeta der de kunna och förslösa en ofantlig kraft för att erhålla obetydliga resultater. Ehuru jag i går af en slump och till följd af mitt yrke innehade en af de bästa. platserna ätt se processionen och hela ceremonien, hörde jag knappt musiken och alldeles icke talen. Jag såg icke en gång talarne.En mängd trofeer och -orneringar, mycket olämpliga vid ett dylikt tillfälle, skymde för alla bort halfva galleriet. Jag kunde blott se deiproeessionen deltagande, hvilket också intresserade mig mer än de officiella talen. Så gör man ej i Paris och, såsom jag tror, -lyckas.-man :der mycket bättre. Der kunna åskådarne åtminstone se och höra :hufvudpersonen. I dag äro då exponerande åter sysselsalta i expositionspalatset och kunna arbeta obehindradt....Man hör, .på alla båll bultande af hammare och gnisslande af sågar. Jag kar begagnat mig härat för att göra en vandring i London. För att vara uppriktig, är det icke en vacker stad. London är mycket underlägsen Paris och Newyork. Det är icke en gång en-hufvudstad. Det är en ofantlig och vidunderlig samling af stora förstäder, som slumpen ochhandelsbehofvet sammanfocat. Som det fanns en flod, kom man och slog sig ned på dess stränder; som floden var segelbar, har alla nationers sjömän stämt möte der; som det ej fanns några naturliga gränser och berg eller höjder, har man på slump sträckt ut sig åt alla håll; som strandbyggarne voro anglösachser, d. v. s, afna turen arbetsamma, företagsamma, inteligenta och giriga; -hungrade: och törstade deefter sin nästas egendom och tågade ut för att söka förmögenhet i främmande. länder; somde behöfde en nederlagsplats: att förvara de rikedomar på, som de förskaffat sig med våld eller genom industri, valde de Lon don, som låg tillräckligt nära hafvet för att ha en hamn och tillräckligt långt inne i landet för att ej vara lätt utsatt för invasioner; som de voro rika, ville de vara fria, ty friheten är en oundgängl:g egendom för den, som har alla andra egodelar, och en rik man är alltid-stoltare än: en AL som man. alltid erhåller hVad man med kraft vill, så er höllo de friheten; som köhungen var dem till besvär; höggo de hufvudet af honom; som de älska det gamla, gamla traditioner; gammalt skräp och hvad som påminner om deras förfäder, ha de bibehållit namnet konungarike; men ha sjelfva tagit den verkliga makten; som deras land är dimmigt och fuktigt (såsom man påstår, ty i tre dagar har solen lyst lika klart-iLondon som:i Paris) ha de begifvit sig ätt andas en renare luft på Jamaica, i Canada, i Indien, på Godahopps udden, i Australien, på Malta, Gibraltar, på Joniska öarne, på Cerlon, hvilket gifvit dem anledning att grundlägga I ett. stort rike och ötverallt bära upp HO skatter, första orsaken till alla, krig och allt välde; som de äro Herrar öfver ett stort! rike och blanda sig i alla angelägenheter:

19 maj 1862, sida 2

Thumbnail