Article Image
tallängd är 775 fot. Jag öfvergår nu till dekorationen af bygg nåden. Taket i skeppet är måladt i-någof bjert grått. Ornamenter i brunrödt sträck: sig uppåt sidorna ända till spetsen af tak resniogen, hvars: rand: skar ptaftecknar si; venom en svårt och hvit listdekoration. D: :örnämsta hvaltbågarne äro målade ichoko !adfärg och ornerade med röda och blå fält, som förhöjas af hvita lister och ornamen ter; de åtskiljas af medaljonger med er stjerna i guld på svart grund. : Hvarje hvalfbåge krönes af namnet på nåzon af de förnämsta länder eller städer som representeras vid expositionen. MHvalfven. som äro af trenne tjocklekar, ha en bård at röda spetsrutor med svart och. hvit kant. Pelarne, som uppbära taket, äro blekt brons färgade och förhöjas genom lodräta linier a! jusare färg. Kapitälerna äro målade iblåt och rödt ömsom, med ornamenter i guld. Galleribalustraderna äro målade i brons. lätt förhöjda med guld; de äro draperade med skarlakansrödt siden invändigt, hvilket ger mera effekt åt filigramsarbetet, föreställande rös, tistel och klöfver (de förenade konungarikenas vapen). Gäållerierna äro äfven vid hvarje afdelning smyckade med fanor, hvilka väja öfver skeppet och bära färserna och vapnet af det främmande lanc eller den stad: isEngland, åt hvilka afdelningen är upplåten. Ensemblen af skeppet: och takets dekorationer har en vacker effekt och harmonierar väl med det öfriga af pa latset. Jag önskar man -kunde säga detsamma on. midteldekörationen i dömerna; men dess rän der i matta färger, bland hvilka guld oc! högrödt äro mest rådande, ge den utseend: af en ofantlig indisk parasoll :eller jättesto: japanesisk regnskärm; de blå friser med in skriptioner i vult, hvilka dekorera dömen: bas, se utsom en ofantlig skylt; men dekorationerna at hörnfälten, som bildas at hvalfbågarne på de ställen der skeppet och transepterna genoimskära hvarandra, är enkla, af vacker teckning och hållna i färger som förträffligt harmoniera med det hela. mkring östra dömen, der den engelska ex positionen börjar, läser man dessa ord: ?Oh Lord, both .riches and honour:come ofithee, and thou reignest over all, c:? (O Herre, både rikedomar och ära komma från dig, och du herrskar öfver alla). Vid skeppets östrå ända: The earth is Lords, and the fulness thereof? (Jorden och all dess fullhet är Herrens). Vid norra ändan af östra transeptet läser man följande rad af Cowper: Alternately, the nations learn and teach; (folken ömsom undervisa och lära af hvarann). Vid södra ändan af samma transept läses denna vers af ofvannämnde skald: ?FEac! climate needs what other climes produce? (hvart klimat behöfver produkterna af andra länder). I vestra dömen, der de främmande ländernas utställhingar börja, äro inskrifterna på latin; -omkrinög dömens bas läser man: Tua est, Domine, magnificentia, et potentia, et gloria, atque victoria; et tibi laus; cuncta enim que in celo sunt, et in tesra tua sunt, tvum. domine, regnum? (Du, o Herre, är makten. äran, hefrligheten och segren; vare du pri sad, ty allt hvad i himlen och på jorden finnes är ditt. Ditt är riket, o Herre). Der hvarest denna döm sammanfogas med skep pet: ?Gloria in excelcis Deo et in terra pax (Ara vare Gud:i:böjden och frid på jorden). Vid -södra ändan af vestra transeplet: ?Deus in terram respexit, et-implevit illam bonis suis? (Gud har blickat ned till jorden och fyllt den med sitt goda). Vid norra ändan af samma transept: Domini est terra et plenitudo ejus? (Jorden och dess fullhet är Herrens). z Expositionspalåtset har fyra håfvudingänsar: den första åt öster, från Exhibition Road; den ändra åt vester från Prince Albert Road; den tredje åt söder från Cromwell Road och den fjerde åt norr genom blomsterodlingsföreningens trädgårdsanläggning. När man inträder genom andra porten. befinner man sig under vestra. dömen; här begyana de utländska expåösitionerna. Af delningarne för Zollverein, Frankrike, Spanien, Portugal, Italien och Rom äro till höger; afdelningarne för Österrike, Belgien. Holland, Schweiz; Danmark, Sverge och Norge, Ryssland, Turkiet, Brasilien och Grekland äro tlll venster. . De utländska afdelningärne intaga hälften af palatset och sluta i mellersta transeptet, hvarest den engelska expositionen vidtager. inon: hvilken Förenta Staternas, Kinas och Japans afdelningar äfven befinna sig. De britiska produkterna äro uppställda i följande ordning: till höger ädla metaller, vaxarbeten, glasvaror, skeppsbyggeri, militära och civila genivetenskaper, quineaillerie-varor, tillverkningar af stål, hudar och sadelmakeriarbeten, pelsverk samt Förenta Staternas afdelving. Vägumakeriet är i annexet under gälleriet för könsterna. Till venster äro afdelningarne för musik, för Kina och a för . möbler och tolonialvaror — hvilka sträcka sig ända till östra annexet — för mineralögi och metallurgi, kemi, näringsmedel, animaliska och vegetabiliska -ämnen, , maskiner och åkerbruksredskap. Stor-Britannien räknar 6965 exponenter vid utställningen af industriprodukter, dess kolonier eller lydländer, 31 till antalet, räkna 2234, hvilket för Ebgland och dess kolonier gör 9199 exponenter inalles. Främmande länder representeras af nära 18.000 exponenter, hvaraf 3621 belöpa sig på Frankrike och dess kolonier, 2875 på Zollverein, 2070 på Italien, 1410 ;på Österrike, 1065 på Portugal, 863 på Belgien o. s. v. Totalsumman af exponenter i de tolf industriella klasserna är således 27199. Det utrymme i palatset, som förbehållits den allmänna indästriexpositionen, har blifvit deladt i ungefär lika stora delar mellan England och utlandet. Oo I betr betan). Ca RA I AR JR EA fat jä lg, fanns RA ER Fr l De sköna konsternäs exposition: är i oal-1:!

17 maj 1862, sida 3

Thumbnail