Aftonbladet – 13 maj 1862, sida 3

fröteborg under instundande sommar. Insäniirne häraf hafva med spänd uppmärksamhet väntat att få se frågan upptazas af rektor Sommelius i, Lund, som först påpekat vigten af ett ikt före nästa riksdags öppnande, eller af någon annan bland: skolans framstående målsnän. Insändaren fruktade til en början, att ler ringa vigt, som en insändare i GöteborgsPosten tycktes fästa vid dess hållande under , lenna sommar, skulle lägga svåra hinder i väsen; men sedan Göteborgs Handelstidning yttrat sin öfvertygelse om andra personers benägenhet ut anskaffa samlingsrum m. m., har endast den sväfvande frågan om tiden för studentmötet och aran af ett sammanstötande med detsamma -ynts dem: lemna en rimlig förklaring på den ånga tystnaden. Nu är äfven denna fråga afgjord, och detta på ett sätt som häfver farhågan för varje dylikt hinder. Hvilken giltig anledning rinnes då till mötets uppskjutande? Finnas icke rågor, som högst intressera lärovcrket och lära: ekåren, och hvilkas diskuter.u:. Je före nästa riksmöte är af stor vigt? Rektor Sommelius har på -t så tydligt sätt ådagalagt detta vara förhållaniet, att hvar och en måste blifva öfvertygad lerom, och sannolikt skulle åtskilliga andra hafsa frågor att framkasta. Det skulle nu variintressant att höra, om icke rektor Sommelius eller xanhända rektor Heurlin i Göteborg skulle vara benägen mottaga och ordna de: diskussionsämnen som komma att öfversändas och att öppna mötet, Tiden att besluta ett dylikt, om det verkigen skall hållas, torde nu vara inne, emedan tet väl icke lämpligen kan hållas efter midsomnar. Om någon af nu påpekade personer vore benägen åtaga sig det omnämnda besväret, och föresloge dag för mötet omkring mediet afJuni, skulle detsamma sannolikt blifva besökt af ett s ort antal personer. Då sista läraremötet tyckegs hafva begått den försumligheten att ej fe stämma rum, tid och bestyrelse för det .derpå följande, kunna insändarne ej finna någon annan utväg att nu åstadkomma ett dylikt än den: töreslagna. Det vore synnerligen stor skada om Jet ej komme till stånd. Elementarlärare. Or TEKNISK TIDNING. innehåll: Erinringar angående jerns sammansvetsning — Sesam-olja i stället för oiv olja. — Verkligt kinesisk !ackfernissa. — Kopparpulyer. — Ny sillverlik metall. — Ett fotografiskt öga. — En blommande palm i Bäjern. 2rinringar angående jerns sammansvetsning. Af James NASMyTtH. ) (Polytechnisches Centralblatt. 1862, Febr. 15.) Biand alla de vid jerns bearbetning förefallande åtgärder är ingen vigtigare i afseende på sina följder än ihopsvetsningen af särskilda stycken eller ändar, som skola på det sättet förenas till ett helt. Hvar länk i en ankarkedja, hvar hjulring.i en jernvägsfora, har för sin pålitlighet att tacka den fullständiga sammansvetsningen; och då många menniskolif ofta bero af denna pålitlighet, så tillåter sig författaren några erinringar öfver ifrågavarande smidesoperation, grundade på mångårig praktisk erfarenhet. Det är bekant att det till svetshetta uppglödgade jernet-har ett slags klibbighet, som gör att två ytor, som sammanpressas i detta tillstånd, häfta fast vid hvarandra och kunna härigenom sammanfogas lika starkt, som om de ursprunglisen varit oåtskilda. Men vid svetshetta är jernets anlag för oxidering stegrad till det yttersta, och de hvitglödgade ytorna per sig derföre oupphörligt med en hinna af oxid — med hvad man kallar glödspån — ett ämne som icke låter ihopsvetsa sig, utan tvärtom lägger sig emellan det rena jerpets klibbiga ytor och hindra dem att gro ihop. Man kan väl genom påströdd sand bringa glödspånen i flytande skick och förekomma oxideRE vidare fortgång; detta medel användes vanligen, men allt hvad man dermed vinner. är en större lätthet att aflägsna redan bildad slödspån; och man måste använda den största törsigtighet samt ega stor vana, om man skall på detta sätt kunna undanrödja oxideringen och förekomma att icke glödspån qvarstannar i fogen och gör den osäker. 7 En svetsfogs fullkomliga säkerhet beror följiktligen: på att all glödspån aflägsnas; och cn anska enkel åtgärd förslår härtill, blott man ville alltid iakttaga den. JTakttagandetderaf borde likväl vara en samvetssak för hvar smed, om. känner vigten af en felfri svetsning; och letta så mycket mera, som svek eller värdslöshet härvid kan döljas så lätt, emedan svetsfogens utsida ofta visar sig felfri oaktadt mer eller mindre glödspån finnes i det inre mellan de såundar blott skenbart förenade svetsytorna. Medlet är ett litet handgrepp allenast, och Lestår deruti; att man åt de ytor, som skola förenas, ger en kullrig form, så att de vid första vidrörandet träffa hvarandra blott i en enda punkt. Endast på detta vilkor kan man vara fullt förvissad om att glödspånen klämmas undan ifrån lem, åt alla håll, och lemna de rena ytorna bara, mn fullkomlig förening sinsemellan under trycet af hammarslagen. Har jernet deremot en sådan skapnad, att svetsstyckenas wtterkanter kunna nå hvarandra först, så klibba dessa kanter genast ihop och bilda ett slags ram rundtomkring glödspånen emellan le rena jernytorna. Då enkla handgrepp så lätt förbises, må det just derföre vara tillåtet att fästa uppmärksamhet på det här ofvan omnämnda, som i så många fall kan förekomma stora olyckshäntlelser. Sesam-olja I stället för oliv-olia. (E Union Pharmaceutique.. 1861.) Sedan -sesamolja .begynt införas mer och mer till Europa, från Levanten, är den på god väg att uttränga olivoljän (bomoljan) äfven i Frank: rike, hvars Provence-olja annars är enibland-de förnämsta sorterna af det sistnämnda slaget. Fråga har till och med uppstått att i den nya franska; farmakope, som just nu är under utarbetning, tillåta Lomoljans utbyte mot sesamolja, för apoteksbehof, sedan flera jemnförelseförsök, som i detta afseende blifvit anställda, visat att utbytet kan anses fullkomligen rättfärdigadt. esamoljan eger åtskilliga företräden, som nödvändigt måste komma. att göra sig gällande, så snart de hinna blifya allmännare bekanta. Den smakar väl, är mindre färgad än olivolja och mindre fallen för att stelna, härskna och grumla sig; slutligen är priset billigare. I sydfranska hamnar fås den redan för 1 fr. 60 c., till 1 fr. 80 c. pr kilogramm. Verkligt kiuesisk Iaokfernissa. (Ur Reise der öste reich. F-egatte Novara; 1861. B:d 2.) Denna fernissa, som hemtas ifrån fernissträdet (Verniz Vern cia eller Rhus vernicifera,—— ett slags Sumak), torgföres i Kina, dels i halfflytande skick, dels i torkadt och formadt till kakor, för 40 till 100 dollars pr pikul (1,0966 centner).För att deraf bereda den svarta lackering, som genom sin glans och sin varåktighet ärså berömd, uppblandas den likväl med flera andra ämnen, så att sjelfva fernissan deri blott utgör ?,,,, eller hrannack I 07 TT RA arnin fan Hunt te pan Ii pan OT