Själavårdsfrågan. Till redaktionen af Aftonbladet! Vid en i gårdagens nummer införd med signerad artikel rörande det i mori gondagens sockenstämma förekommande för; slaget till församlingarnes fördelning i di! strikter m, m. anhåller ins., för den vigtig sakens skull, om plats för några anmärk? ningar. Den: aktade artikelförfattaren anmärker; att förslaget, så vidt det afser alt göra prel sterskapets aflöning till en gemensam a: gel lägenhet för hela Stockholms stad, allsicke är något kommunalt ärende. Afhvarje sär: skild församling har dess presterskaps aflöj ning. bittills varit bezsörjd; så bör det äfven framgent förblifva menar han. Ins. vill här: vid erindra, att äfven fattigvården förr var en-församlingsangelägenhet; men man fann omsider rätt och billigt, att de rikaietadens tätast bebyggda trakter äfven drogo någon försorg om de fattiga vid dess periferi; sedan de förut i deras helsas och verksamma ålders dagar kanhända brukat dem i sin tjenst.. Nu mera lärer det icke gerna falla någon in ätt bestrida, att fattigvården är och bör förblifva en kommunalangelägenhet. Men genom denna förening af krafter och medel har en vård om behöfvande likar kunnat åstadkommas, som förut för hvarje enskild församling var omöjlig. Sjukhus och arbetshus ha blitvit byggda, skolor för vanvårdade barn ha blifvit inrättade; och om än scycket ännu må återstå att göra, ha vi dock sluppit;:se de utmärglade skälfvande figurer; som öfverallt förr mötte oss-på ga torna. Folkskoleväsendet har ända tills. år varit en församlingsangelägenhet; men att ej. detta skötes rätt bra, derigenom att det förblifver en sådan, hafva sakkunniga män redan flera år inset!, hvarföre äfven denna blifvit gjord till en kommunälangelägenhet, och man bar icke dragit i betän kande att bekosta aflönandet af en skolinsp ektor, som har tillsyn öfver samtliga folkskolörna. Numera äro alla angelägenheter, söm röra Stockholms stad; kommunala, med undantag af. den: kyrkliga inrättningen; ty man.har insett, . att intet, som rörer någon viss del af vår stads samhälle, kan vara likgiltigt för det hela... Men hvarföre då uti detta hänseende, just i det mest maktpåliggande af alla, den gamla splittringen skall fara fört, lärer blifva svårt att visa med några nöjaktiga skäl. Oväntadt är att af en man, som uti andra hänseenden fört reformernas talan och härigenom. uti så många afseenden gjort sig förtjent af samhället, här höra de stationära lärorna förfäktas. Vidare anmärker artikelförfältaren, att tilldelaändet af bestämda löner, som kunna tiljäta presten att med odeladt sinne egna sis åt sitt kall, icke skäll vara bra; ty fara är, :tt detta gör dem alltför. oberoende. Vi bedja härvid få fästa uppmärksamhet på en sak. Ingenstädes är, så vidt ins.känner, presten mer beroende ij i Amerikas Förenta Stater. Det Kostar der icke mycken möda alt-skilja ifrån hans embete en prest, som genom lasibarhet och ett förargelseväckande iefverpe. gjort sig ovärdig sitt kall.: Men han r derföre ieke beroende af hvarje enskild församlingsmedlem, som kallar honom: till sig på: en förrättning, begär en embetsskrifvelse eller :ett samtal med honom, Tvärtom,