köpmansyrket, hvilket han ent gång tillhörde i egenskap af kompanjon åt en af sina bröder i Liverpool, har han uträttåt några storverk. Sin första allvarsamma kärlek till Mathilda Hoffmann, hvilken döden beröfvade honom, var han ;rögen till sitt lifs slut. Före denna kärlek hade han haft några flyktigare tycken. En gån ärmade han. för en italienska, af hvars näsdu han satte sig i besittning. Hon löste den med en hårlock, och denna kärlekspant följde honom vill Amerika. Efter sin återkomst utgaf han sina skizzer, hvilka Murray undaodrog sig att förlägga. a — Churchills Druser och Maroniter. Engelske öfversten Churchill, författare till ett år 1853 atkommet arbete med titeln: Ten years residence in Mount Lebansn, har för kort tid sedan utgifvit en nysskrift, i hvilken han behandlar drusernas sch maroniternas historia från 1840 till 1860. som han under dessa tjugo år nästan oafbrutet uppehållit sig i Syrien;och hela tiden stått: i sersonlig kong med.de båda folken eller sekerna, som bebo Libanon, så är han företrädesvis i stånd att utreda orsakerna till. de tvistigneter och den rivalitet, som hade till följd blot vadet å maroöniterna och slutligen blefvo förderfiga äfven för druserna. Enligt hans öfvertygelse rade de turkiska myndigheterna i Syrien redan vå förhand lagt an på att låta massakrera sina tristna undersåter, i det de först afväpnade dem ich derigenom gjorde allt motstånd omöjligt för lem, och de skäl han anför till stöd för denna sigt äro sannerligen svåra att vederlägga. Öfverhufvud är Churchills bok ett vigtigt bidräåg ill litteraturen öfver den ännu icke på långt vär lösta orientaliska frågan. — Historiemålaren Gunkel från Cassel har i Rom målat en stor tafla, slaget i Teutoburgerskogen, för Maxinilianeum i Minchen. Den ir nära 16 alnar lång och 10 alnar bred; konstären har arbetat derpå i tre år, och nu återstå plott några detaljer, som han ämnar fullborda i Möänchen. — De öfversta basrelieferna på Trajanikoonnen i Rom, hvilkas detaljer till följd af den etydliga höjden icke kunna betraktas, ha nyigen på franske kejsarens föranstaltande blifvit afbildade i gips, ett dyrbart arbete; emedan nan måste uppresa ställnmgar uppåt hela ko:onnen, för att utföra det. — Operasäsongen i London. Under de närnast följande månaderna har publiken i Lonlon att vänta sig musikaliska njutningar nästan ill öfvermått och får tillfälle att böra en stor mängd af Europas förnämsta sångare och sånserskor. Coventgardenteatern har engageraticke nindre än 10 primadonnor och 17 sångare, bland lem sångerskorna Patti, Penco, Rudersdorff, Miolan-Carvalho, Czillag samt sångarne Tamherlik, Mario, Rossi, Ronconi, Carli Formes och delle Sedie. Hvilka aflöningar skola ej utbetaas åt alla dessa, men så vet man också att taga ederliga entrå-priser! För. 40 representationer kostar en loge af första rangen nära 4000 rdr mt, en af andra: rangen a fring 1590 rdr och n parkettplats öfver 500 rår. Her Majestys Theatre skall äfven låta höra 10 sångerskor samt stt lika stort antal sångare. Bland dem befinna sig Giuglini, systrarne Marchisio samt Therese Tietjens, den högst betalta af-alla primadonnor, ty hon kommer att i Wien uppbära den lilla obetydliga summan af 3000 gulden i månaden. — Domkyrkan:i Köln. Arbetena å denna -tomkyrka ha förlorat sin ledare genom byggmästaren Zwirners död, och frågan om hvem som skulle efterträda den aflidne mästaren har i hög grad sysselsatt konstverlden. Den interimistiska ledningen deraf uppdrogs åt byggmästaren Voigtel, som redan i sju års tid fungerat på Zwirners vägnar. Konungen och kultusministern tyckas länge ha varit obeslutsamma, men nu har Voigtel blifvit definitivt förordnad attförestå arbetena. Sedan skeppet blifvit fullbordadt, hvilket kommer att ske inom kort tid, skall man lägga hand vid tornen, hviika blifva de högsta, som hittils funnits i Europa. Enligt den år 1815 i Paris återfunna ursprungliga byggnadsplanen, hvilken innehåller alla de RE teckningarne och planerna i deras minsta detaljer, skola dessa torn bli högre än både Strassburger Mänster, som är 496 fot, katedralkyrkans torn i Antwerpen, som är 493 fot, S:t Peterskyrkans torn i Rom, som är 483 fot och S:t Stephans tornet i Wien; som är 481 fot högt. : För de båda stora tornens fullbordan har man beräknat, att 20 år skulle erfordras, förutsatt att statens och dombyggnadsföreningens bidrag icke bli min dre, än de varit sedan 1842, då Fredrik Wilhelm IV med ifver började fulländandet af detta väldiga byggnadsföretag. Af statsmedel ha hittills årligen 50,000 thaler varit beviljade, och af egna 70 el bidrog konungen med 10,000 thaler årigen.