Konsten att flyga. Menniskosnillet, djerft att utföra hvad en samtid icke anar, torde likvisst i en framtid få glädjen erfara såsom verklighet. I denna akt och mening har den menskliga tanken i en följd af år sysselsatt sig med att, bland annat, genomdrifva för menniskan konsten att flyga. Det är denna konst, som undertecknad härmed bar äran framlägga; och skulle det finnas någon eller några af tidehvarfvets lärda, hvilka deremot hafva några vederläggningar alt framställa, så är jag när som helst redobogen att besvara dem. i Sättet är följande: I Man uppföder ett barn, som, efter min tanke, kan varh ett dertill lämpligt subjekt, på så sätt, att det erhåler sih största styrka i sina armar, på detatt detsamma lätt och 1d digt kan förmå bära sin egen kroppstyngd. Dåbarnet uppnått denna styrka, omgifves kroppen med gas, till deh qvantitet, att den underlättar hälften af dess egen kropps tyngd, eller något mindre, utan att det af denna omgifning får blifva någon stor volym. Dertill kommer ett par för ändamålet väl konstruerade vingar — och barnet flyger! Skulle någon Nation, Regering eller enskild man önska se verkställbarheten af denna min uppfinning, så kan det ske genom korrespondens med undertecknad. D. R. Strandqvist, Mekanisk Fabriksidkare i Stockholm,