tydligen ej särdeles välkommet. . Slutligen såg han sig om. Ser ni att läsa derborta?4 frågade han oförmodadt. Ja sir — jag tackar. Hvarfö tänder ni ej upp elden? Det är ej kallt, sir.t Bessy Hade slutat sitt kapitel, tillslöt boken och såg upp. Hugo betraktade henne alltjemt. Ni är road af läsning, ser jag. Fårjag fråga hvad ni läser? Bibeln, sir. Oh! Hugo återtog sitt arbete med förnyad ifver. Att läsa bibeln, inom familjen Specklands område, var någonting ännu besynnerligare och ovanligare än att störa honom så tidigt. Han undrade om det fanns någon bibel i huset? Hans syster hade visst haft en och någon gång läst deri, innän hon blef blind. Dagsljuset grydde nu; skuggan af brohvalfvet tvärs öfver gatan blef småningom mindre tät och mörk. Det började blifva ifligt i grannskapet; de, som voro nog lyckica att hafva arbete som väntade dem, becålvo fig nu till sina göromål. de som ej häde sysselsättning, gingo för att söka sådan, och hungrande qvinnor och barn skyndade att försäkra sig om första lediga rum på arbet huset;eller uppsökte de större och redare gatorna för att anropa de bättre ottades barmhert ghet. Bessy märkte snart utt rummet var ljusare än förut; hon kastade en blick. på det andra fönstret och upptäckte genast orsaken, som tillika påninde henne om den lilla tvisten mellan dugo och hans mor, dagen förut. Den lyckliga målningen varnu borta, och man nade fri utsigt åt kyrkogården, som var lika