Aftonbladet – 8 maj 1862, sida 2

lens fängelser: irossor samt spridda fall at ros, liarr och katarr. — Af Statistisk Tidskrift, utgifven af staistiska centralbyrån, har sjette häftet nyligen utkommit. . Det innehållet tölande artikl.1: De nternationela statistiska kongresserna och Sverses officiella statistik ; Öfversigt af tulluppbörden i riket under ce sista 36 åren (1825—1860); Areal och disposition af städernas jordområde; rede vigde, födde, döde m. m. i hvarje län och dess städer sedan svenska tabellverkets början år 1749 (Södermanlands län); Om folkräkningen i Stockholm vid utgången af året 1860 (forts fr. 5:te häftet); Öfversigt öfver uppgifter samlade inom vissa grenar af rikets officiella statistik (ångfartygens antal och tillvext); Hvarjehanda; Central-arkiv fir lagstiftning, förvaltning och statistik; Gratisbilaga; förhandlingar och förslag rörande tillvägabringandet af en statistik öfver Sverges jordbruk. ) I artikeln om folkrälkningen i Stockholm vid 1860 års utgång uppgifves NHufvudstadens rättsliga (här kyrkskrifna) befolkning till 112.391 personer, hvaraf 51,446 mankön och 60,945 qvinkön eller 4581 personer mindre än den faktiska folkmängden. Af förutnämnde antal personer voro blott 47,903 födde i Stockholm, 62.086 födde inom riket men utom Stockholm och 2402 födde utom riket eller resp. 42,62, 55,24, och 2,14 procent. Afven i flera af utlandets hufvudstäder befinnes antalet inflyttade högst betydligt, så att af Wiens faktiska befolkning blott 43,8 proc. voro födda i samma stad och af Brissels rättsliga befolkning 54,38 procent. Af de från landsorten inflyttade hade 25,14 proc. sin födelseort i andra städer och 74,86 å landsbygden, så vatt då städernas folkmängd utgör blott omkring ,, af landsortens, inflyttningarne äro proportionelt talrikare från städer än från landsbygd. Af utlänningarne härstamma nära ?, från tyska staterna. Man finner deribland 147 handlande och 49 bagare, 51 skräddare, 35 musici (hvaraf 31 från Tyskland), 32 snickare, 30 skomakar:2, 21 lithografer och 18 sockerbagare 0. 8. Vv. Den lemnade öfversigten af tulluppbörden åren 1825—1860 visar att summan af dithörande afgilter stigit från 3,763,320 rdr, som den utgjorde 1825, till 14,269, 386 rdr (eller med vissa afdrag 12,061,318) 1860 och att tullen för inkomne varor under semma period stigit från 2,202,890 rdr till 13,175,150 rdr eller om tolagsersättningen och handelsoch sjöfartsfondens andel afdrages från sistnämnda summa, till 11,411,768 rår. Ar1856 var tulluppbörden högst och SVE för inkom mande varor till 13,141,439 rdr och, om samtliga afgifter inräknas, till 15,346,169 rdr. (P.T.) —— — Från Helsingborg skrifves: Rd öireeng aktiva och passiva ledamöter firade 1 Maj med en marsch till Ramlösa. Med fanorna i spetsen samt under sång och musik afgick tåget kl. 4 e. m. På återvägen intogs sexa hos landtbrukaren P. Eskilsson, och kl. 9 å 10 återvände man till staden. Detovanligt vackra och temligen blida vädret hade utlockat en stor menniskomassa. Afven stadens handtverkselever med sin fana och Höganäs musikkår i spetsen firade dagen med en utflygt. — Från Falköping skrilfves: Härvarånde skarpskyttekår firade sin årsdag d. 1 Maj. Kl. 5 e. m. tågade kårens sångare, åtföljda af så många utaf kårens öfriga medlemmar som då hunnit samla sig, genom staden utförande åtskilliga sånger. KL. 6 kommenderades ställning, hvarefter kåren marscherade ut till den närbelägna jernvägsstationen. Under Mor gjordes halt och två generalsalvor afskötos dagen till ära. Senare på aftonen afbrändes. ett litet nätt fyrverkeri; arrangeradt af några bland kårens medlemmar. Tillställningen gynnades af det herrligaste vänder. — Nerikes Allahanda berättar i sitt gårdagsnummer från Örebro: Skarpskytteföreningen tågade häromdagen ut till låtsad strid. En skara under öfverbefälhafvaren marscherade genom vester tull åt Karlslund, en annan under Jompanischelens befäl genom söder tull och vidare genom skogen äfven till Karlslund, der sammandrabbning skedde. Sedermera förenade sig båda härarne till gemensamma öfningar i skogen. Dervid inträffade en olyckshändelse, som de tillstädesvarande icke snart skola förgäta. En skarpskytt glömmer vid laddning uttaga laddstocken, som, då skottet brann af, slog mot en sten och sprang i stycken, af hvilka två sedan träffade den såsom åskådare ditkomne skräddarelärlingen C. J. Edström i ar: men. Ena stycket gjorde ett djupt hål, dock en