Nn Fale EEE OMR ESA RAR fällnimgar af metallisk koppar; men detta virke hade icke det ringaste lidit af röta. under de sannolikt 1800 är, som förflutit sedan förtimringen anlades. Att denna tidängd icke är öfverdrifvet tilltagen, derpå rade man ett bestämdt vedermäle, nemligen nskriften på en koppartafla, som i denna stolls grannskap träffats infälld i grufvans vägg. Täcken med de vanliga fornromerska stenstilstörkortningarne och interpunkdonerna, var den följande: IMP. NERV. CESARI AC. PONTIFI. MAXIMO. TR. POTEST. P. P. COS. II. AUG. IIII. PVDENS. AUG. LIB. PROCVRATOR. SvO. POSVIT. :eller, om förkortningarne utfyllas: IMPERATORI NERV.E CESARI AVGVSTO PONTIFICI MAXIMO, TRIBVNICLIE POTESTATIS, PATRI PATRIS, CONSULI II. AVGVSTO TIIIl. PVYDENS AVGVSTI LIBERTVS PROCVRATORI SVO POSVIT. Då kejsar Nerva dog år 97 efter vår tidräkning, så måste den innänföre inskriften anbragta förtimringen nu vara minst 1765 år gammal, om man fråndrager dessa 97 år: tillägger man dem deremot, för att få de 18 seklerna fullständiga, så gör det på en sådan tidlängd föga till saken; och författaven drager härifrån med skäl den slutsatsen, att trävirkes impregnering med en lösning af kopparvitriol — eller just hvad som reI Jan till någon del begynt användasi Sverge för telegrafstolpar och jernvägssyllar — kan anses som det säkrast bepröfvade bland alla hittills försökta eller föreslagna medel till virkets skyddande mot förmultning. Man eger för öfrigt i våra svenska kopparf)orufvor flera prof af liknande slag, ehuru råderas ålderdom icke är lika stor eller kan : bekräftas lika fullständigt. -I Nytt belys — ätt af franska lagstiftande sh Kårens sal. SH (Cosmos 1862. Februari, 28.) sj Denna sal får —. dagen sitt ljus allenast gea fjnom en ofantli, afond af mattslipadt glas i takets midt. Ma har Wu begagnat denna anordning, för salens belysning om aftnarne medelst igasljus uta att salens luft nås af gaslågorna jeller upph ttas och förskämmes af dem. Ofvaniom plafond n har man anbjingat 550 gasflammor, hvilka sken med tillhjelp af reflektorer medkastas pi plafondens ofvansida. Verkan häraf inom sjelfva salen beskritves såsom verkligen underbar. En mild men klar dager nedstrålar från plafonden och fyller hela salen, så att man Jbättre än vid dagsljuset ser alla målningar och Ibasreliever på väggarne och alla de arkitektoniska ornamenterna. Mjölvinst vid bakning af hvetesröd. (Cosmos. 1862. Februari.) En mångårig erfarenhet i Paris hade ådagalagt, att man af:100 på ng hvetemjöl blott kunide få 69 till 72 vigter bröd af första sorten, d. iv. 8. hvitt eller Fulhvit och icke grått; oaktadt mjölet innehåller en större procent till bröd tjenliga beståndsdelar. Vid efterforskning af orsan härtill fann Mege-Mourier, redan för några sedan, att hindret låg hos ett i mjölet befintgt ämne, som fått namn af cerealin, och hvilet, likasom diastas — en beståndsdel af malt — har egenskapen att förvandla mjölets stärkelse ill dextringummi, och åstadkommer denna förfann vid en värmegrad af 40? till 50 C. — Mege-Mourier hade tillika utrönt, att om cereaI inen safsöndras ifrån mjölet, så lemnar detta icke lott 69 till 72; utan 80 till 84 procent bröd at -örsta sorten; hv. remot den, om den får stanna I 1var, väl tillåter en större produktion af bröd, nen som blir grått, eller ar andra sorten. Han I ade med anledning häraf föreslagit, att genom jlötning af mjölet, samt derpå följande torkning ch siktning, aflägsna cerealinen. De komitter f vetenskapsmän, bagare och qvarnegare, som illsattes att utröna möjligheten af denna förvättring, stannade likväl enhälligt i den tancan, att de af Mege-Mourier föreslagna medlen ill cerealinens aflägsnande icke: kunde begagnas stort, eller komna i något allmännare bruk; ch man nödgades alltså, tills vidare, likasom uttills, uppoffrå de 10 till 15 procent af mjölets vigt, som gingo förlorade så snart man ville baka röd af första sorten, och ej åtnöjde sig med röd af andra sorten. Vid fräviska Vvetenskapsakademjens sammansomst den 2 sistl. Februari har likväl Chevreuil wu anmält; att-män helt nyligen hade händelsevis upptäckt ett annat reningsmedel än det af MigeMourier föreslagnaj och-ett medel som med j ätthet kan tillämpas allmänt. Vid krönobageriet I Scipions i Paris; qvarnar hade man nemligen, I änder försöken med en ny, af Perrigault uppfunaen äfsvalningsfläkt (ventilateur), märkt att serealinen, som är den lättaste beståndsdelen i mjölet, blåses un lan längst bort, och kan upp——— särskildt, hvarvid det öfriga mjölet berias derifrån fullkomligt. Det sålunda renade njölet ger 10 till 15 procent mera bröd af första sorteri — alldeles enligt Mege Mouriers pp gift; och vid fortsatt användning af dettarenade njöl hade man utrönt, att kronovageriet redan I sjorde en vinst derpå af; omkring 650 francs jom dagen, oaktadt afsvalningsmaskiner icke hade hunnit anbringas ännu till mer än fem par af I bageriets qvarnstenar. En gengångare från urtiden. (Efter Cosmos, 1862; April.) I Tilerys stenkolsgrufva vid Newport träffades, vid 67 fots djup, midtuti ett stenkolsblock af omkring 7 fots längd och 8 tums tjocklek, en igroda, som vid blockets klyfning ännu visade Iitecken till lif. Gruffogden har insändten berättelse härom till Worcester Chronicle, och blociket kommer att utställas vid verldsexpositionen. Cosmos förmäler ingenting om tillvaratagandet eller utställningen af sjelfva grodan, som här var det egentliga fyndet. Genom granskning af henne skulle de geologiska anatomerra snart ut;reda om hon verkligen tillhörde urverldsdjuren, jeller blott var en atkomling af någotännu 1 Engiland lefvande djurslägte. Rättegångsoch Polissaker. FSE a rg AA KA FT DR OA