Avilket, om detsamma icke kunnat i godo afstyras, troligen -hade kommit att drabba mången med ganska svårt ansvar. — Förre garfverifabrikören And. Gust. Fromme från Göteborg har af härvarande rådhusrätts 4:de afdelning blifvit dömd till ansvar för förfalskningsbrott. Då Fromme, som är född 1831 i Floby socken af Skaraborgs län, enligt till rådhusrätten ingången skrifvelse. äfven i Göteborg föröfvat förfalskningsbrott, så skulle handlingarne dit öfversändas för slutligt utslags afkunnande, efter derstädes hållen ransakning. Fromme, hvilken är häktad, kommer att med fångskjuts afsändas till Göteborg. — Ransakningen med ynglingarne Oscar och Robert Olsson, tilltalade att på omenskligt sätt ha i en portgång vid Södermanlandsgatan miss: handlat och slagit minderårige gossen Dahlström, har nu blifvit remitterad till rådhusrätten. Oscar Olsson, hvilken vid första förhöret häktades emedan han bland andra våldsamheter trampat Dahlström på bröstet, men sedermera frigafs. tilläts nu att tills vidare vistas å fri fot. Vid sednare förhöret upplyste vittnen, att Robert Olsson hållit handen för munnen på Dahlström, under det den grofväxta 17-årige Oscar Olsson misshandlade och trampade den till växten klena l4-årige gossen Dahlström. — Pigan Emelie Norgren, 20 år gammal och anställd i tjenst hos sadelmakaremästaren C. E. Löfgren, boende i huset n:r 6 vid Kaptensgatan i Ladugårdslandet, har blifvit häktad för en djerf stöld från sin husbonde. Sent en qväll några dagar före tjenstflyttningen hemkom hr Löfgren. Pigan hjelpte husbonden af med rocken, då han dervid qvarglömde i bröstfickan sin plånbok, innehållande omkring 380 rdr, bestå ende i, bland andra sedlar, 3 riksbankens å 100 rår. Tidigt följande morgon saknade hr Löfsren sin plånbok och förmodade att han tappat lensamma. Anmälan gjordes å polisvaktkontoren och annons infördes i tidningarne. Någon misstanke föll icke på pigan Norgren, hvilken i flera år tjenat hos Pörkren och njutit mycket godt i huset. Norgren skulle emellertid flytta. men under flyttningsdagarne hade hon gjort uppköp af diverse klädesartiklar, som i-värde uppgingo till vida högre belopp än den utbekomna lönen. Då hon infann sig för att afremta sin koftert jaga hon i förhör. Hon upp: gaf då att hon erhållit klädespersedlarne af sin fästman. Slutligen, sedan i hennes kjortelficka anträffats penningar, för hvilkas åtkomst hon ficke kunde redogöra, erkände hon, att då husbonden glömt plånboken i rocken hade hon icke kunnat. motstå frestelsen att tillgripa denjsamma. De större sedlarne funnos gömda i kofterten. Från häktet inställd till polisförhör, erkände Norgren tillgreppet och målet remitterades till rådhusrätten, hvarest Norgren i daj -lömdes att för stöld från husbonde straffas me 28 dygns fängelse med vatten och bröd samt lerefter i 6 månader hållas till straffarbete. — Förre kronoarbetskarlen Bror Per Wiberg, hvilken under några år sammanlefvat med ivinspersonen Catharina Olsson, som har brödjmagasin i huset n:o 7 vid Köpmangatan, dömdes förlidet år till 3:ne månaders straffarbete lerföre att han dragit knif mot Olsson. I Mars månad detta år blef han fri, hvarefter han återgen besökte Olsson. Då han sistlidne tisdaginann sig och blef för närgången samt Olsson sökte förmå honom aflägsna sig, drog han åter knit och skar Olsson ett djupt sår i högra kindbenet öfter dådets föröfvande fällde han helt lugnt ihop !en med blod nedsölade knifven och kastade den i en vrå af rummet. Wiberg blef snart öfvermannad och af tillstädeskommen polis forslad i äkte. Inställd till polisförhör nekade han för nifskäringen, ehuru vittnen åsett då han ka-tade den blodiga knifyen ifrån sig. För yterligare bevisnings förebringande anstår ransäkningen. — Tidt och ofta får man se häktade f. d. pant:ånaren Palmqvist inställas inför härvarande rådhusrätts olika afdelningar för att svara i hvarjehanda mål angående bedrägligt förhållande, hvartill den ena eller andra personen, som förut haft affärermed honom, nu med mer eller minlre skälsöker! binda? Palmqvist. Till rådhusittens femte afdelninghade till i går landtbrukaren J. L. Engström utverkat sig stämning såväl å restäuratören J. A. Öberg som å Palmqvistraf det skäl, att ur Engströms gömmori hans bostad, huset n:r 36 vid Norrlandsgatan; skulle förlidet års vår förkommit en inteckning å 1500 rdr rmt. Så snart E. upptäckte förlusten annonade han genast i Posttidningen om intecknin ingens dödande. Sedan: annonsen derstädes varit synlig en gång, anmälde sig hos E. för bemälde restauratör Öberg med tillkännagifvande, att harm vore egare af den i annonsen omniämna inteckningen, hvilken tillsammans med en anan inteckning å 1200 rdr blifvit belånad hos Öberg af, Pantlånaren Palmqvist. Hr E. hade då underrät:at Öberg, att inteckningen vore ho: nom frånstulen samt uppmanat Ö. att ej vidare utställar den, hvarjemte E bjudit Öberg 300 rdr om han utan rättegång ville återställa papperet. I Derpå hade Öberg icke ingått, utan i stället) försålt inteckvingen till en bagaregesäll vid namn Bergström. Med anlednin; häraf yrkade Engström. i stämningen att Palmqvist, som förmenades olofligen hafva åtkommit inteckningen, skulle stånda tjufsrätt samt Ö. fällas till laga ansvar derföre att hen med full vetskap om Palmqvists-olaga åtkomst af dokumentet ändå detsämma på annan man öfverlåtit. Å sin sida har Öberg uttagit genstämning å Engström med påstående att han för sin obevista beskyllning, som å heder och ära går, måtte fällas till samma ansvar som han å svarandena yrkat eller, om ätten ej sådant kunde bifalla, att han måtte fällas till böter och afbedja sitt brott. I går; dä målet första gången förekom, voro parterna å ömse sidor tillstädes, och inställdes Palmqvist under bevakning. På ordförandens fråga, om han hölls i häkte såsom bedräglig gäldenärt, svarade Palmqvist, att han hölls häktad till följd af sin utländska resa. Angående det brott, hvarför Palmqvist nu tilltalades af Engström, afgaf han en längre berättelse om penningtransak tioner, som han haft med denne. De hade lånat och försträckt hvarandra penningar. Om han erhållit den ifrågavarande inteckningen af Engström sjelf, eller af dennes värdinna, en fru Asplund, med hvilken BE, lefde i godt förstånd, kunde P. nu ej erinra sig. Vid emottagandet hade han derå emellertid femnat 600 rdr kontant, och skulle Engström för resten emottagit tvenne droskor isligvid:! Engström och Palmqvist hade då för tiden lefvat i bästa förstånd med hvarandra, så att den förre kallat den sednare för farvror, och hade Palmqvists åtkomst af inteckningen ej skett på något oärligt sätt. Anående denna sak har en rättegäng förut varit anhängiggjor. på rådhusrättens sjette afdelning, der käranden E. instämt förenämnda bagaregesäll Bergström, på hvilken Öberg öfverlåtit inteckningen, men. hade domstolen ogillat käromålet, enär Engs j gitta å ående, att inteckningen : gström, nu uppmanad att redogöra för; ärer med Palmqvist, bestred dennes uppisade sig i sin förklaring högst oregande, hvarföre målet uppsköts till annan das. då Enoström förhbehöll sv att