John Ericsson. Ehuru i svenska tidningar då och då förekommit skildringar af vår utmärkte landshan kapten John Ericsson, skall det utan ;vifvel intressera allmänheten att få del af ljande teckning af honom och hans verksamhet. Den är hemtad ur danska illustrerade tidningen: j John Eriessons första stora originella tanke var att använda varm lufts expansion till rörelsekraft i stället får ångan. Det var denna id som sedermera fick sitt uttryck i den ar honom konstruerade kalorikmaskinen. Redan år 1826 reste han till England för att i de mekaniska verkstäderna derstädes utvidga sina kunskaper och om möjligt vore sätta i verket sin id6 om varmluftmaskinen; och 7 ir sednare lyckades han verkligen få färdig on liten maskin af detta slag, som arbetade med 5 hästars kraft. Det är märkligt hvilken stor roll denna id om användandet af uppvärmd lufts rörelsekraft såsom drifkraft har spelat i den store mekanistens lefnadshistoria, huru mäktigt den har sysselsatt honom och huru många gånger den svikit honom. Oaktadt hans namn är fästadt vid många andra uppfinningar, återkommer han veständigt till kalorikmaskinen, på hvilken an hoppas kunna resa sin minnesvård. Så konstruerade han kort efter sin ankomst till London den bekanta ångsprutan. Längre ram, nemligen 1829; då Liverpool —Manchester-Jernvägsbolaget utfästade ett pris för byggandet af det snabbaste och säkraste lokomotiv, deltog han i täflingen och levererade ett som kunde tillryggalägga 50—60 sngelska mil i timmen; Stephenson vann pri set, men flera af Ericssons ider antogos och användas än i dag. År 1836 konstruerade han den första praktiskt användbara skruf till fartygs framdritvande, och då han (vå år derefter bosatte sig i nya verlden, i hopp om att der finna en mera mottaglig marknad för sina uppfinningar, än han hade funnit i Europa, lade han ej få maskiner till dem han redan hade utfört; men kalorikSa NEN