Aftonbladet – 2 maj 1862, sida 3

kyrka är bygd på de gamla iästningsvallarne, hvilka stupa 1ätt ned mot floden; er skönare belägenhet för ett tempel kan mar knappast tänka sig; den beherrskar 8taden. floden och landet, tager sig ut på det präktigaste mot den mörka fonden af blågråa berg. Den skönaste och tillika vildaste punkten af passagen mellan Wien och Pest är dock Wisegrads ruin, hvilken, som ett gammal: örnnäste, kröner toppen af ett himmelshögt. pyramidformigt berg. Sedan Donau ej lång: derifrån gjort sin stora böjning, löper der ej mera så inslängd, men dock omgifven a! bergen ned mot det påaslättlandet belägna Pesth. Kedjebryggaa mellan Ofen och Pesth är ett mästerstycke. : Det gamla Ofen ligger dels på, dels emellan sina båda berg, al hvilka det nordligaste till trafikens befrämjande blifvit genomsprängdt midt för kedjebron och en tunnel anlagd, hvilken går midt under fästningen. Ofen har helt och hållet pregeln af en småstad: gatorna äro små, vinkliga, skarpt sluttande, husen obetydliga och ej försedda med nummer samt åtskilda af små trädgårdar, inplanteringar och täppor. Ofen har flera heta, svafvelhaltiga källor, hvilka äro berömda öfver hela Ungern. Den betydligaste-af dess badanstalter är Kaiserbad. I denna praktfulla anstalt finnes säväl nalurligt ångbad som varma karoch bassinbad. Karen äro af röd inhemsk marmor, bassinerna äro af huggen sten, fruntimmernas betäckt af glastak och försedd med omkring 50 eleganta klädloger, karlurnes är belägen under öppen himmel, är till 5 alnar djup och har omkring 75 klädloger. Vatt net i bassinerna är redan betydligt afkyldt. håller högst 229 R., det är särdeles klart. Till anstalten Hör restauration, kaf och trädgårdar. Baden begagnas af såväl friska som sjuka. Pesth är en ny stad, har breda gator och eleganta hus; kontrasten mellan tvenne städer kan knappast vara större än den är mellan Ofen och Pestb. I Ofen står allt (baden undantagna) till utseendet på samma punkt som för tio år sedan; i Pesth är ållt nytt eller under nybyggnad. Det praktfulla nationalmusået i Pesth innehåller ganska mycket af intresse. Utom en mindre skulptursamling och ett tafvelgalleri;. i hvilket sednare ungraren Marcas landsköpsstycken företrädesvis tillvinna sig uppmärksamhet. eger det en vacker zoologisk samling, en utmärkt väl och praktiskt ordnad botanisk och mineralogisk samt en högst intressani arkeologisk samling. , Pesth eger tvenne teatrar, en-tysk och en nationalteater, på hvilken sednare magyar språket uteslutande begagnas. Den är väl dekorerad, lärer hafva temligen goda resurser, och är dessutom för främlingen mera intressant att besöka, eme dan dess publik företrädesvis utgöres af magyarer. En annän aftonunderhållning, hvilken af ingen främling bör försummas, är zigenarmusiken, som utföres dels i Hötel de IEurope dels i en restauration med namnet Hopfen-Garten. All beskrifning af denna musik är omöjlig, ty den utgöres af de bi zarraste, vildaste och dystraste melodier. hvilka i en egen sällsam takt utföras ular noter (ty sådana begagnas ej af zigenarne). Introduktionen till de olika styckena liknar ofta nog början af en Wermlands-polska, men likheten försvinner inom en eller par minuter. De instrumenter, hvilka härvid beagnades, voro dels violer, dels basvioler, dels för mig okända såväl blåssom sträng instrumenter. — Den ungerska nationaldrägten bäres allmänt med värdighet och behag af hög och låg: En viss sjelfkänsla genomgår tydligen nationen och spåras öfverallt, till och med kyparne, eljest de fjeskigaste af Guds. skapade varelser, skicka sig i Ungern som minst kungliga taffeltäckare. Patriotismen är i Ungern något så i ögonen fallande, att man deröfver verkligen förvånas: rik eller fattig, hög eller låg, ung eller gammal, hos alla finner man samma vördnad för fosterlandets stora minnen, samma tillgifvenhet för fosterlandets trogna sakförare med penna eller svärd, samma fasta tillförsigt om en oafhängig framtid. I Ungern talas alldeles öppet om nödvändigheten af en blifvande revolution. Den första revolutionen har gjort Ungern otro ligt godt; men den nästa skall göra det fritt och sätta kronan på verket; när den sker. om i år eller om 10 år, det veta vi.ej, men att den kommer och kommer snart, det veta vi?, sådant är det tal som gemenligen fö res 0:: framtiden. ?Nu kunna vi ej göra någon revolution — om vi ej få hjelp utifrån? (lika med Garibaldi och italienarne), men snart?, heter det också. Öppet talas likaledes om de förhoppningar för Ungern, som kunna fästas vid ett krig mellan Italien och Österrike. Ungern väntar, men väntar med beslutsamhet och tillförsigt; der råder ingen tvekan, ingen obeslutsamhet, ingen fruktan, beslutet är fullkomhgt fattadt, frågan är blott om rätta tiden för dess utförande. Presterskapet har klokt nog ej öppet uttalat sig mot allmänna opinionen Ii detta fall, det har ej heller, som i Polen, uttalat sig. bestämdt för densamma; också har dess anseende ej i Ungern sjankit så djupt som i Wien, der dess reaktionära sträfvanden gjort det synnerligen illa anskrifvet. Ungern skattar otroliga -summior: till kyrkan och presterskapet. PErkebiskopen i Gran har ensam öfver en half million gulden i årlig inkomst; af hans domherrar har den bäst lönade omkring eh half million, den sämst lönade 80,000 gulden, alt årligen, de öfriga i proportion. Detta hvad blott Grans,prelater beträffar. I Wien talar hvar och en af folket om den ovilkorliga nödvändigheten för österrikiska staten att taga kyrkogodsen; i Ungern tyckes man ej ännu vara full? öfvertygad om denna nödvändighet, dock talas äfven der om möjligheten af denna utväg. s 3