Aftonbladet – 1 maj 1862, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. Hunden ooh katten. Det finnes ett gammalt ordspråk som säger: De lefva tillsammans som hund och katt. Det samlif, som skildras an denna liknelse, är ingalunda lyckligt. tt undantag dock gifvas. visar följande af en Lyonertidning meddelade berättelse: För några dagar sedan gick en slagtare, som ville göra sig af med sin katt, ned till Rhönefloden med det stackars djuret, hvars död han hade beslutat, insvept i en serviett, följd af en vallhund, hvilken genom ett klagande tjut tycktes vilja protestera mot sin gamle kamrats dränkning. Då de hade kommit till fodstranden kastade slagtarenden stackars katten långt ut i Rhöne, men i samma ögonblick ang hunden efter, simmade ut till servietten, i hvilken katten sprattlade, fattade den med tänderna och förde den upp på kajen. Slagtaren borde hafva blifvit rörd öfver detta bevis på tillgifvenhet, men han hade ett barbariskt sinnelag och kastade för andra gången servietten med katten ut i floden. Hunden sprang ånyo efter, var nog lycklig att få fatt på sin väns liksvepning och simmade, klok genom det passerade, öfver till andra stranden, der en man, som händelsevis gick förbi, knöt upp servietten, hvarpå katten tog till benen. Hunden fick förmodligen ingen annan belöning för sin räddning än ett kok stryk af sin husbonde, hvilken han tvenne gånger hade narrat.