Aftonbladet – 1 maj 1862, sida 2

det man ej vet: Inga bref äro goda bref, det vet du väl, min flicka. : Kanske hon har varit hos mr Parslow i veckan.t Det kan nog hända. Bessy tröstade sig med denna möjlighet och sydde ännu flitigare, då en särskild knackning på porten underrättade mrs Wessinger att hon kunde vänta ett: besök. Det är märkvärdigt att en portklapp kan åstadkomma så många variationer och att en dubbel eller tredubbel bultning, några hastiga knackningar eller ett enda högtidligt slag betyder första, andra eller bottenvåningen, allt som det faller sig. Men så är det dock, och denna gång gällde det bottenvåningen, hvarför också Bessy muntert trippade till dörren för att öppna. Hon hade så när uppgifvit ett rop af öfverraskning då hon fick se den besökande — ingen mer och ingen mindre än Stephen Speckland. Hon rodnade djupt då han helsade på henne, men som han ej kunde drömma om att han här hade för sig ett ansigte som han för fem år sedan sett i Wales, ansåg han henne fullkomligt främmande. Jag ber om förlåtelse, miss?, sade han, Pjag söker mrs Wessinger.? Hon är derinne, mr Speckland.? Stephen betraktade henne flyktigt då han oick förbi henne och in i rummet, men ej. ens den omständigheten, att hon nämnde hans namn, bidrog att göra klart för honom om han förr sett detta unga fruntimmer eller ej. Bessy tyckte det vara besynnerligt; men plömde att fem år förflutit sedan de träffales samt att hon då var ett barn. Hjelp, marhma Wessinger, hjelp! Gamla nor hos oss har fålt sina nervattacker igen.? Vill hon att jag skall komma till. henne oven