Aftonbladet – 30 april 1862, sida 3

Article Image
gas vara den starkaste inom hela Stockholm, icke har någon annan möjlig väg på någondera sidan om torget, deröfver trafiken ens provisionelt kunde ledas. Det förefaller således förunligt att hrr Nyström och Wallström kunnat i sitt yttrande anföra att den utvidgning af torget, somgeriom borttagandet af stadens hus kunde UppkORN skulle vara nära. nog gagnlös. Tillen början bör härvid anmärkas att huset boritager af torgets utrymme icke allena den platsen hvarå sjelfva byggnaden står utan jemväl vida mer, enär, i anseende dertill att byggnadens lokaler af staden uthyras uteslutande till s. k. butiker och tvenne krogar, hästar och fordon nästan hela dagarne finnas place-: rade derutanför på torget. Att föröfrigt byggnadens försvinnande icke kan blifva gagnlöst, utan tvertom till största nytta för trafiken, bevisas bäst deraf, att om man t. ex. tänker sig att byggnaden kunde afskäras midt itu på snedden från sydvestra till nordöstra hörnet och den sålunda uppkommande mnordvestra hälften af byggnaden blefve borttagen och platsen lagd till torget, skulle säkerligen den största trafiken komma att gå öfver just den på sådant sätt upp: komna nya delen af torget. en detta vore inpen rimlig reglering af platsen och dess utseende, hvilket åter icke kan ske ntan att byggnaden alldeles borttages. Herr Nyströms och Wallströms yttrande, alt stadens omförmälde byggnad är en prydlig bodbyggnad, torde jäfvas af litet hvar som passe rat torget; och hvad beträffar-de byggnaders förmenta oansenlighet, som ligga öster om stadens hus, så torde desamma nog snart komma att förändras om torget utvidgades. Hvad åter beträffar de af hrr Nyström och Wallström förespeglade stora kostnaderna genom förlusten af stadens hyror af huset och förment erforderlig expropriation från bryggare-embetet af källarbyggnaden och grunden, så inhemtas af handlingar hos drätselkommissionen: att skoflickaren mäster Anders Starck fick den 6 December 1764 åt sig upplåtet 5!, aln i qvadrat af tomten på den ändan som ligger till Brunnsbacken ; att bryggare-embetet den 22 De-. cember 1767 erhöll tillstånd att bygga vedkäl lare på en areal af 60 alnars längd och 14 alnars bredd mot 40 daler silfvermynt i tomtöreaf-. gift, då embetet af Starck inlöste hans del mot 300 daler kopparmynt; och att stadens hus derNER sedermera åren 1803 och 1804 uppbygdes af entreprenör för 5,800 rår riksgälds. Häraf. vill det synas söm staden aldrig afhändt sig eganderätten till sjelfva grunden, och att den ersättning, som bryggare-embeftet borde lagligen tillerkännas, inskränker sig till värdet af sjelfva källarbyggnaden, hvars vidare disposition af bryggare-embetet, till men för det allmänna, så mycket mer saknar billighetsskäl, som källarne numera icke användas till det ändamål hvarför deras uppförande på stadens plats från början tillåtits. Stadens förlust af hyrorna för öfverla är visserligen, betydligare; men dervid bör i betraktande komma att staden allt hittills skördat stor vinst af en byggnad som aldrig bort uppföras, och att hyror naåturligen äro stora i alla byggnader som. ligga i stora stråkvägar, utan att sådant får utgöra skäl till bygg nadens ständiga qvarstående, äfven sedan allmänna rörelsens behof kräfver deras undanrödjande. Genom försäljning af de materialier, som Se oe efter rifningen af stadens hus vid Södermalmstorg, kunde väl ock bekommas en md del af kostnaden för platsens nya aptering. ela kostnadsbeloppet torde således kunna reduceras till en obetydlighet, i jemförelse med ändamålets vigt, om blott vederbörande vilja sakens framgång. ; Man forde sålunda böra hoppas att det af hrr Nyström och Wallström i början af sitt utlåtande gifna anförande, att en större öppen a der, hvarest Södermalms-trafikens hufvuddror sammanstöta, är i hög grad önskvärd och bör åstadkommas äfven med stora omkostnader. skall i tillämpningen och vid frågans afgörande leda till. annat resultat, än frågans undanskjutande till framtiden. Önskligt vore ock att hrr äldstes ledämöter hvar för sig tage latsen i noggrannt skärskådande, likasom alla de. hvilka icke ifra för jernvägens dragande öfver Riddarfärden, till men för Stockholms lifliga sjötrak, böra vara betänkte på hvad rörelsen mellan södra jernvägsstationen och stadens folktikaste delar snart kräfver.

30 april 1862, sida 3

Thumbnail