Aftonbladet – 29 april 1862, sida 2

SRA RS tre mn re SR ER sa sålunda förvärfvad, sålunda tillgodogjord. Det kan onekligen vara beqvämt nog för on tidning att, såsom fallet är med Nya Dagligt Allehanda, icke ha någon bestämd politisk färg, icke följa några principer, utan blott söka smeka så många intressen som möjligt; lovera undan för de stora tidsfrågörr a samt indirekt motarbeta de stora reformerna, utan att dock bestämdt uppträda emot dem, och att under det man så: lunda söker att paralysera och försvaga den allmänna opinionen, men väl aktar sig för att göra en bestämd opposition emot densamma, yltra sig .så som det för tillfället faller lägligast. En mindre beqväm uppgift bade de ärligt konservativa blad, som varit Nya Dagligt Allehandas föregångare i dess politiska mission; de nödgades intaga en position och förfäkta vissa grundsatser, hvilka numera icke ohöljdt kunna försvaras. När vi för ett par veckor sedan omförmälde ett, af oss sjelfva såsom otroligt ansedt rykte att H. exc. justitiestatsministern friherre De Geer icke skulle ärna göra något för representationsfrågan på den plats han innehar, det vill säga såsom justitiestatsminister, utan att han såsom riksdagsran skulle komma att väcka motion i ämnet — då tor Allehanda med mycken hättighet ut emot oss för att vi omnämnt detta rykte och menade att afsigten dermed vore alltför genomskinlig, den nemligen att söka ingifva misstroende mot friherre De Geer4,; och karakteriserade blotta omnämnandet af ett sådant ryktes tillvaro såsom förnärmliga Snsinuationer mot justitiestatsministern.4 Det var för fjorton dagar sedan. Nu är det helt annat ljud i skällan. Vi veta icke hvad som kunnat vålla för: ändringen; om D. Allehanda verkligen skulle kunnat erhålla någon liten vink genom en eller annan ministeriel mellanlöpare, eller om det endast är en följd af den uppmuntran som ligger deri, att Göteborgs Handelstidning förklarat, att det icke vore någon orimlighet alls om riksdagsmannen friherre De Geer påtoge sig att uppfylla förpligtelser, som justitiestatsministern, konungens främste rådgifyare iklädt sig, ehuru visserligen — det förstås — det bästa vore om ett representationsförslag kunde framträda i form af en regeringens proposition. Nog af. — nu framträder Nya Dagligt Allehanda helt förnöjdt till försvar för en sådan ätgärd, hvars blotta supponerande den så nyligen ansåg såsom en så i yttersta grad 0. imlig insinuation, och erinrar nu med synbart välbehag derom, att bladet förut någon gång skall ha framhållit möjligheten och de relativa fördelarne af en genom justitiestatsministern såsom ledamot af riddarhuset framställd. motion?: i representationsfrågan. Att det är till regeringsmakten och icke till friherre De Geer, som de båda folkvalda stånden vändt sig med sin anhållan om en kraftig medverkan för den stora oafvisliga. reformens genomförande, att de 40,000 petitionärerna icke uttalat någon längtan efter ett af friherre De Geers penna sammanskrifvet förslag, utan en önskan att erhålla ettregeringsförslag, som regeringen med begagnande af hela sitt stora omisskänneliga inflytande uppriktigt ville medverka till att genomdr.fva. — detta lemnas nu helt och hållet å sido. Det enda — menar D. Allehanda — som behöfves är förtroende, förtroende till regeringen och framför allt till friherre De Geer, och detta förtroende skall förnämligast uppenbara sig deri, att man vid riksdagsmannavalen aktar sig för de klara och bestämda politiska färgerna och uteslutande håller sig till den gråskymliga justemilieun. För vår del vilja vi visst icke uppmana till eller underblåsa något misstroende. Vi äre färdiga att hälla regeringen räkning för hvarje steg som hon tager i reformvänlig riktning, men vi anse deremot hvarje förljusningsfeber, allt oinskränkt törtroende på förhand och innan man fått bestämda fakta att stödja sig vid, vara föga gagneliga och icke på ringaste sätt belordra reformens sak. Denna befrämjas bäst derigenom att riksdagsmannavalen utfalla i en så liberal anda som möjligt. Man: behöfver i. sanning inom vår representation icke frukta några extravasanser i liberal riktring, och erfarenheten har tillräckligt lärt våra reformvänner att samhållighet och blick för det nödvändiga erfordras, om manen gång skall komma till ett resultat. De förtroendefulla och förtjusningsfulla optimisterna ha aldrig befordrat nåsonting och de politiska neutrerna äroipoitiskt hänseende alldeles ofruktsamma. Dagens telegram. medför den -underrättelsen, att de liberala segrat vid de nya valen i Preussen. Oaktadt alla de bearbetningar, som regeringen tillåtit sig, oaktadt alla de hotelseoch förmaningsbref, som de särskilda ministörerna utfärdat till sina underlydande. oaktadt alla de tal. som blifvit