lerlig och god på sitt sätt, men en af de många som ej tillhöra någon kyrka, ej behöfva någon Gud och som det är lönlöst arbete att söka omvända. ö Han talade ifrigt,, som om han sjelf försökt detta otacksamma arbete. Under tiden hade de lemnat den bullersamma delen af staden, som de först genomvandrat, och befunno sig nu på de trånga och smala gator som leda till Snowfields, Bermondsey och närgränsande stadsdelar. Omgifningarne förändrades hastigt, då de kommo i denna trakt — i ett ögonblick tyckte sig Bessy vara på Choke Street; husen, salubodarne, ansigtena, som tittade ut ur de rökiga fönstren, allt påminde om Choke Street. . Det såg ut att vara lika fattigt här, lika fullt af trånga, mörka gränder och gator, lika många eländiga bostäder, der fattigdomen kanske ännu sträfvade att vandra redlighetens törniga stig, eller kanske också förlorade modet vid hvarje brusande våg, m uppslukade en förhoppning eller undanryckte ett stöd. ; Bessy anmärkte denna likhet. Detta liknar vårt grannskap, sade hon. Mr Parslow tyckte sig höra en sakta suck völja dessa ord och blickade förstulet påhenne. Låt 053 hoppas att det dock finnes någon likhet, och att det, som utgör hemmets förimnsta behag, ej skall komma att saknas , Bessy. Med det nya hemmet måste ckså begynuas en ny tideräkning — glöm j detta. Och nu äro vi vid Snowfields, och nd havi också tillräckligtX, tillade han småvende Ilan stampade snön ifrån de nya stöflarne, om han sedan morgonen anskaftat sig, samt tog vägen genom ännu trängre gator, korsade af jernvägsarkader, som gjorde dem