Aftonbladet – 25 april 1862, sida 2

— Ångfartygen Bråviken, kapten R. G. Willman, och Gustaf IT Adolf, kapten F. Th. Neukirck, gjorde i går eftermiddag de fö passagerareångfartyg föreskrifna besigtnings resorna, dervid Bråviker vid Stora Höggarn möttes af 10 tums is, hvilken forcerades et! stycke. Isen är ytterst porös och kan lät forceras af jernångfartyg med någorlunds stark maskin. Enligt underrättelser från skärgården skall isen vara starkast å Kanholmsfjärden och tros ej kunna forceras utan största möda; dock tror man att några solskensdagar efter de. sednaste regndagarne så skola försvaga isen, att den äfven här kan genombrytas. — I dag ankommet telegram från Dalarö underrättar att ängfartyget Hebe, kapten Gihlstorff: (som för två år sedan öppnade seglationen på Stockholm), var dit inkommet och skulle fortsätta sin väg samt söka komma upp i vår hamn. — Två andra ångfartyg hade jemväl ankommit till Dalarö. — Från Upsala skrefs förl. onsdag: Efter regn Och kylig blåst under påsk dagarne inträdde i går en ljum, vårlig väderlek. Fyris ån går genom staden och i dess närmaste grannskap ren, men på andra sidan Ulfva qvarnar bär hon ännu på sitt istäcke. Ännu under påskdagarne åkte man på en öfver vikar af Mälaren. Vårfloden synes i år blifva ringa, äfvensom sjöfarten sent öppnad. — Från Jönköping skrifves att isen å Wet: tern gått bort i början af Veckan. — Hudiksvalls Veckoblad berättar, att i Harmångers socken i närheten af näwnde stad finnes änntqvarlefvande en numera 92-årig veteran från de båda finska krigen i slutet af förlidet och början af detta sekel. Hans namn är Jöns Olofsson Röst. Han var med vid Wiborg och Svensksund, i flera af sjöaffärerna under 1808—1809 och tog afsked 1811. Röst, som nu bor hos sin son, en hemmansegare i Harmånger, uppbär 30 rdr i pension, men, säger tidningen, Xingen penning pryder gubbens bröst; han har varit alldeles för undangömd här uppe i skogarne för att dermed ihågkommas. Gubben skall ännu vara ovanligt kry, som bevis hvarpå berättas att han förliden höst ojorde en 7 fjerdingsvägs fotvandring utan men för sin helsa, — Från Gnarps masugn skrifves till Hudiksvalls Veckoblad, att hafsvaken den 9: dennes sträckte sig till Gran och söderut! mot Hvistörarne och Jättholmarne; sydlig! vind har sedan tillfört så mycket drif-is, att sppet vatten nu icke nägonstådes kan ses. ; — Enligt berättelse i Umeåbladet för den 19:e skall hela norra bottenhafvet ligga och sen å detsamma ännu vara körbar. H å H — Från Zirich i Schweiz skrifves den 13 lennes, att redan 8 dagar förut stodo alla ruktträd i blomma och man hade hittat ett ch annat rågax. Men natten. till ofvan