sörja sig till grå här öfver (han var redan något gråhårig), en verldslig sak, som ej kan hjelpas och som man ör mycket bör tänka på; och jeg har nog annat at tänka på i denna arbetsamma församling. Detta är tillräckligt för att bli sjuk att anmärkte värdinnan. Åh, jag har inte tid att bli sjuk, mir bästa fru, svarade-han glädtigt. ?Om jag inte har sparat några penningar för utomordentliga tilliälleh, så är det så mycket mer att skämmas för det otidiga slöseri som gör alt jag nu ingenting eger. Jag gissar att jag får nöja mig med en tarflig middag i dag, mrs Elsley, något billigt och enkelt, som Jag, öfverlemner ät er att välja. Mrs Elsky afdukade trukostbordet, och mr Parslow var snart, med tillhjelp af en blyertspenna och den oskrifna sidan af Mary Davis bref, djupt inne i sina beräkningar gen, och försökte att räkna ut sina siffror ill en omöjlig summa. Antagetattåterstolen af bänkhyrorna ordentligt inflöt, så kunde han slippa att skuldsätta sig ända till Vårfrudag, trodde han. Han van ej fullsomligt säker på detta resultat, men det borde finnas någorstädes ibland siffrorna — han hade i hela sin lefnad ej kunat lära att riktigt förstå sig på siffror; unler sin skoltid hade han ju ända tills i emte klassen blifvit ansedd för ett pundulfvud i alla ämnen, utom temaskrifning — åledes tjenade det ej till något att längre ika sin hjerna dermed. Han satte sig i let ned att skrifva ett stycke på sin pre ikan, några anmärkningar i anledning af et nya året och uppmaningar till alla att egynna det med hopp, tro och undergifenhet. Det kunde göras många goda tillimpningar i denna predikan, och under det an -skref utkastet dertill, kände han sig be