Aftonbladet – 23 april 1862, sida 2

— I en ledande artikel om skjulförsöken i Shoeburyness yttrar Times, att teorien om kastkroppar och om krutets explosiva kraft för närvarande utgör dagens vigtigaste tema, men att saken lyckligtvis låter förklara sig på elt mycket allmänfattligt sätt. Formeln för det recept, enligt hvilket medlet till pansarskeppens förstöring skall tillredas, lyder helt enkelt sålunda: ?Häll ilitet mera krut, och det problem, som skulle lösas, var blott att finna en kanon, så stark att den tillåter användningen af detta medel. Sir William Armstrong synes ha löst detta problem. Den vid de sista skjutförsöken använda kanonen laddades vid de första skotten med 40 I och sedermera med 50 8, medan Monitors kanoner laddades blott med 12 krut. Den första betraktelse, hvartill man af det vänna resultatet föranledes, angår emellertid den nämnda kanonens beskaffenhet. Kan den med lätthet förfärdigas och på ett ändamålsenligt sätt användas? Kan man alltid lita på den, när den på detta sätt användes, och fan den begagnas lika väl till sjös som till lands? Sir W. Armstrong har sjelf i en särskild artikel besvarat dessa frågor. Qvintessensen i hela saken är krutladdningen, och sir William nämner såsom resultatet af sina beräkningar och experimenter, att på rta håll står den kraft, med hvilken kulan träffar sitt mål, i ungefärligt förhållande till den myckenhet krat som användes, och det hvarken vinnes eller förloras synnerligen genom att reffla kanonen eller genom att föröka kastkroppens viat?. Enkelheten i denna orundsats är på sakens nuvarande ståndpunkt högst betydelsefull, och det Blir icke svårt att tillämpa den, då det såsom en följd deraf endast gäller att anskaffa en tillräck igt stark kanon. Såsom man finner är, efter