Aftonbladet – 19 april 1862, sida 2

kyrkan, med ett par runda fönster på hvar sin sida om dörren som öppnade sig inåt det tomma, hvitrappade hvalfvet, såg ut som om den led af strypsjuka och ej kunde draga andan bakom sitt jernstaket. Ty S:t Owens kyrka var liten och trång, liksom alla byggnader i närheten, samt hade blifvit uppförd genom subskription, efter mycket motstånd och med mycket besvär, bygd på ackord, utan något torn eller prydnad, och mera lik en lada, eller en skola, än en kyrka. Församlingen var obetydlig; och bänkhyrorna, som voro mr. Parslows enda egentliga inkomster, inbetalades ej alltid så ordentligt, när en eller annan af småkrämarne i grannskapet gjorde: konkurs och befanns oförmögen att godtgöra sina borgenärer, då alltid kyrkan blef mest lidande: Hela ärliga inkomsten uppgick kanske till hundrafemtio pund om året, men Jacob Parslow var ej den som ändå vårdslösade sina pligter, utan skötte sin tjenst med ifver och rediighet, och höll sig vid godt mod ibland dem some hvarje dag fällde modet. 2 NER Det är lätt att inse; att hans vördighet, pastor Jacob Parslow, ej utan svårighet kunde etva på dessa små inkomster, med ganska många andra anspråk dessutont på sin-börs, samt att det skulle vara ändå svårare att eda sig elter förlusten af hela trettio pund. Dagen efter denna olycka tycktes hamn lock hafva öfvervunnit sin första förtviflan och beredt sig på det värsta; han berättade uu för sin värdinna, som åhörde Honom ned fasan målad på sitt anlete, huru Kan örlorat sin skatt. Han frukosterade något serit, ehuru han stigit tidigt upp och förljupat sig i åtskilliga beräkningar och plaer, för att kunna uppfinna något sätt att illfredsställa de penningbehof som ej unde afvisas för dagen, (Forts.)