Aftonbladet – 17 april 1862, sida 3

tillfälle anhöllos af Eklund och hans biträden. ; Härvid skulle hr Jungstedt till en början, såsom Eklund påstod, försökt att hjelpa godsegaren, så jatt han skulle få sina i beslag tagna varor förtullade, samt förklarat, att beslaget varit olagligt, men då sådant bestridts af betjeningen mea hänseende till en del af det tagna godset, saken blifvit föremål för domstols behandling och böter samt konfiskationsmedel derigenom uppkommit, hade öfverinspektoren icke dessmindre tillskansat sig dubbel andel i nämnde medel. Hr I Jungstedt sökte gifva saken en helt annan färg samt påstod att Eklund for med osanning, men de af tullbetjeningen, som biträdt Eklund vid beslaget, hördes såsom vittnen och gåfvo stöd åt hans påståenden. Rörande öfriga förekommande mål afgåfvo de tilltalade samma generella förklaringar som förut under ransakningen. Hvad vidkom öfverinspektorens och kontrollörens uppgifter, att de stundom anfört invisitationer, och på grund deraf tagit andel i böter och konfiskationsmedel, uppkomna genom verkställda beslag och anmärkningar, ha åtskilliga öfveruppsynings män, bland dem Eklund, medgifvit, att den ene eller andre afinspektionens föreståndare stundom visserligen infunnit sig ombord å Seed men deremot påstått att de nästan aldrig deltagit i sjelfva beslagen eller i öfrigt vidtagit några anordningar, till följd hvaraf de kunnat anses anföra visitationerna eller vara berättigade att taga del i bötesmedlen. Sedan ransakningen sålunda blifvit afslutad, rörande de förut omnämnda listorna, anhöll advokatfiskalen att få framställa några frågor, som han önskade besvarade af sjötullsinspektionens föreståndare, hvilka på advokatfiskalens begäran blefvo hvar för sig förekallade och hörda. Alldenstund åtalet till stor del baserar sig härpå, upptaga vi här nedan frågorna och svaren i den ordning de förekomma. A:sta frågan. Då under ransakningen blifvi upplyst, att före svarandenas tillträde till sina befattningar i afseende på konfiskationsmålen så tillgått, att desamma blifvit inrapporterade och instämda endast af de personer, som deltagit i beslagen, eller de åtalade förbrytelserna upptäckt. på hvad grund ha svarandena härutinnan vidtagit den förändring efter sitt tillträdande till sina nu innebafvande tjenster, att de sjelfve instämt alla beslagsmål och andra mål, rörande förbrytelser mot tullförfattningarne, och med stöd af hvilken i lag grundad föreskrift ha de tagit målsegare-andelar i alla seglationsmål och lott i de flesta beslagsmål? Härpå genmälde hr Jungstedt, att han ej hade annan förklaring att af ga än hvad han förut lemnat. Kontrollören vensson sade sig ej afveta någon förändring; det hade gått sä till vid hans tillträde till befattningen, och hade han i öfrigt helt och hållet rättat sig efter öfverinspektoren. 2:dra frågan. Enligt hvad svarandena vidgått, har, efter den år 1857 verkställda sammanslagningen af inrikes och finska bevakningen, sjötullsinspektionen äfven sedermera instämt alla de mål, som varit en följd af den sednare bevakningens anmärkningar och beslag. Medgifva svarandena att de utaf finska och inrikes bevakningen före år 1857 väckta konfiskationsmål blifvit af den nämnda bevakning tillhörande personal instämde samt att finska och inrikes tullkammarens föreståndare före 1857 icke tagit andel i böter eller varuvärden i sådana mål, som uppkommit af den nämnda tullkammare före 1857 underlydande betjenings beslag eller anmärkningar? Härå genmälde både hrr Jungstedt och Svensson, att de ej tagit någon notis om hvad som praktiserats å denna tullkammare eller visste huru der tillgått. 3:dje frågan. Hafva svarandena alltid tilldelat betjeningen lott af utfallna medel uti sådana mål, hvilka svarandena såsom angifvare eller beslagare hafva instämt? Härpå genmälde hrr JungREG och Svensson, att de gjort detta i de flesta all. 4:de frågan. Af svarandena har såsom stöd för deras rätt att taga lott i mål, uppkomna genom anmärkningar af betjeningen vid finska och inrikes bevakningen, åberopats en med nämnde betjening ingången särskild öfverenskommelse; när och hvarest är denna öfverenskommelse träffad samt med hvilka af betjeningen? Härpå genmälde hr Jungstedt, att tiden för denna öf verenskomrnelse kunde han ej påminna sig, men den hade muntligen blifvit träffad mellan honom och dåvarande uppsyningsmännen vid inrikes bevakningen, ra Eklund och Rosenberg. Dessa förekallades nu och uppgaf Lindgren, att han för sin egen del medgifvit en sådan rätt, men icke å den öfriga betjeningens vägnar. Rosenberg deremot bestred hvarje sådan öfverenskommelse mellan sig och någon af inspektionens föreståndare, och Eklund förklarade, att han efter mycket krångel och många protester, slutligen för sin del ingått på att gifva inspektionen enkel lott, under förklaring, att han fattat saken såsom ett åläggande för betjeningen att ställa sig öfverinspektorens vilja till efterrättelse. Hansjelf hade ej så mycket brytt sig om sin förlust; men betjeningen hade vid många tillfällen tydligt gifvit sitt missnöje tillkänna. Undef öfverinspektor Falkmans och kontrollör Asplunds tid hade ej dylikt ifrågakommit. På denna fråga svarade kontrolltir vensson: Jag känner ej till ocn har aldrig sjelf uppgjort någon sådan öfvereyskommelse med betjeningen, men jag har hört af öfverinspektoren att en sådan skulle vara träffad med Lindgren. 5:te frågan. Medgifva svarandena att alla tullrättegångsmål, hvilka hos denna domstol under deras tid förekommit, blifvit af vederbörande tullfiskal intill år 1859 och sedermera af advokatfiskalen i egenskap af aktor eller åklagare utförda? Detta rk ed af de tilltalade, men förmenade de, att aktor varit närvarande och fört talan å kronans vägnar, hvilket ej hindrat sjötullsinspektionen att instämma målen. 6:te frågan. Medgifva svarandena, att under år 1861 hvarker sjötullsinspektionen gemensamt eller någon af dess föreståndare särskildt blifvit tilldömde beslagareeller angifvareandel uti ett enda mål, äfvensom att de derom ej ens väckt fråga? Detta förhållande a at hrr Jung: stedt och Svensson, under förklaring att de ej visste hvilka som under året 18617tagit nämnde andelar, tilläggande hr Svensson, att han på grund af den upprättade konventionen på sista tiden uppburit enkel lott i de flesta mål. För åtskillige vittnesförhör, som advokatfiskalen begärde, uppsköts härefter målet till annan rättegångsdag. ODER BLANDADE ÄMNEN. Ordlekar. Under fastan har en pater Felix, som predikar i Nötre-Dame i Paris, väckt stort uppseende och lockat massor af åhörare i kyrkan för att lyssna till hans vältaliga och hjertgripande ord. En dag framställde en bland hans hänförda åhörare den frågan, hvad skilmad det: vore mellan pater Felix och finansministern. Sedan man fåfängt bråkat sin hjerna för att finna ovaret ynnnliveta han: (le pro Holin tnunho nuv