Aftonbladet – 16 april 1862, sida 2

hastigt: Sitt still!t hvilken varning han visserligen åtlydde, men vände sig om och betraktade Lotty med ett par ögon, så allvarliga och genomträngande, att hon nedslog sina djerfva blickar. Kommer ni ihåg att vi träffats förr?4 hviskade hon sagta. Nej! Gud bevare mig!? utropet åtföljdes af en förskräckt blick på de sminkade kinderna. Så mycket bättre mr Parslow. Jag trodde också att ni ej skulle känna igen mig. Åbja! Se på mig till domedag, det hjelper inte, sade hon med sitt , obehagliga skratt. 4Jag glömmer icke så lätt ett ansigte som ag en gång sett, och ändå synes du mig alldeles obekant, stackars barn. Vänta litet — låt mig. tänka efter.? Han lade handen öfver pannan och tycktes eftersinna, men Lotty afbröt hans tankeng. : cDet är ej värdt att tänka efter, sade hon. Så mycket bättre, om ni har glömt mig, ty ni var min fiende, det är säkert.4 Mr Porsluw betraktade henne förvånad, men Lotty, som gerna ville veta ändamålet med hans besök, fortsatte : 4Här kan ni ingenting uträtta. Det bästa ni kan göra är att gå hem igen. Det är också det säkraste. Tror ni det?? sade mr Parslow lugnt, Ni är ju en af de der som alltid vilja göra godt, eller hur? Jag har försökt det några gånger, det har sällan lyckats mig. Men fvariör frågar ni så?? iq S Derföre, att om det är ert ärende i afton så gör ni bäst i att slå det ur hågen. Det kan aldrig lyckas med oss, vi äro alltför elaka, alltför förhärdade, och vi hafva redan varit för länge här, 3 Lyd mitt råd och gå.4