Aftonbladet – 15 april 1862, sida 3

1 från Hedeskogarne och inkomma i Ljusne eH of vanföre Ransjön. Behagar korrespondenten lemna. sina fria fantasier och i stället uppgöra sin räkning med os8 på sanfärdiga grunder, och sålunda äfven intaga i sin beräkning de skogar, vi ega inköpta i Färila (2 mil från bLlifyande sågverk), i Hogdal (8 mil från sågen) j sKogstrakter vi ega på några andra ställen, innan vi nå Ransjövattnet och Hedeskogarne, samt sedermera hvad dessa sistnämnde eller Hedeskogarne beträffar, observera att virket från södra delen af dessa stora skogar nedkommer efter Bofsån sant Rånda elf, nedanföre Ransjön — sä torde korresARE JA genast komma till eft annat resultat. .onsidererar han derjemte att om 280,000 tims mer ytterligare tillkomma i flettniagen, flottningskostnaden per block måste ställa sig lägre, samt slutligen medgifver att det är en orimlig, klandervärd, ofosterländsk, endast i de större sågverksegarnes intresse företagen: åtgärd att räkna 1 bjelke lika med 6 sågblockar, hvilken räkring man torde böra reducera till 2 bjelke mot Såg blockar — så hoppas vi PORR RT skall komma fullt ut fram till det resultat i flottningskostnaden, hvarvid vi stannat, skiljningskostnaden häruti inbegripen. Hvad timmerskiljningen i Ljusne elf särskildt beträffar, så har visserligen hittilldags Hudiksvalls äångsågsbolag, efter öfverenskommel d de äldre bolagen, ensamt bekostat denn ) men detta är både obilligt, orättvist as dande mot andan af allmän lag, der det gäller en allmän farled, hvaruppå alla måste ega liha rätt, och således den, som med sitt flottgods ej kan gå hela flottleden utefter utan behölver vika af, måste genom allas förenade medverkan beredas möjlighet härtill, helst alla de flottande hafva bi dragit till timrets hopblandnin a alla således böra vara behjelpliga attreda ut dem hoptrasslade härfvan, så att hvar och en får sin tillhörighet, utan att den ene må förtryckas och bringas i förlust af den andre. Ett motsattstadande är att monopolisera elfven, den allmänna ottleden, för MR få bolag, och sådan var nog meningen med tillställningen ifrån början; men äet der afkorresponten åberopade, ge ammarkollegii ännu icke kraftvunna utslag godkända, förträffliga reglemente för flottningen på Ljusne blifver nog öfverklagadt hos K. M:t, hvarest man, efter bättre utredning af frågan, hoppas på en mera upplyst dom, grundad på rättvisa mot alla samt allmän nytta. Hvad korrespondenten nämner, att när det kommer 270,000 timmerblock till på Ljusne elf, man måhända icke ens med a sorts uppoffring skall kunna intaga och skilja å timret föranleder oss att påminna korresponHenten om den tider, då det hette att all timmerskiljning på Ljusne elf och synnerligen vid Hybosjön — förstås! var absolut omöjlig. Nu Heter let deremot, att kommer det mera timmer, så blir skiljningen omöjligt. Detta är ju blott en ny variation i den här förut omnämnda gamla visan, som på oss åtminstone numera icke gör den ringaste inverkan. Korrespondentens uppgift om Hybosjön är också missledande. Nog torde korrespondenten känna att med vattenhöjden i denna sjö kan, genom dess olika utlop (det ena nedom Edångefallet) . vattenståndet mi lätthet reglieeras så, att hvarje tid ph året vat tenhöjden i elfven och sjön Blifva precist lika eller att en liten ström från elfven kan flyta iw genom sjön. Derföre, om man vill gifva en allmän sann beskrifning på vattenståndet i denna sjö, så heter det, att han ligger i niveau med elfven. Vi kunna till sist angående tinumerskiljningen meddela korrstiendeniem att för denna. skiljning äro nya metoder uttänkta, hvarigenom den stora skiljningsbommen vid Hybosjön framdeles icke lär blifva så härdt anlitad aftimmermassorna, som han hittills varit. K Angående sågningen måste vi slga på samma. sätt som korrespondenten, att derom är icke mycket att säga. — Vi hafva sett korrespondens tens uppgift, men vi hafva lyckligtvis också an nan och, såsom vi äro öfvertygade, tillförlitligases kännedom i denna del, Denna kännedom hafva vi hemtat från dd der det råder ordning! och noggrannhet både i arbetet och i bokförin-. gen, och vi ega, då detta svar nedsakrifves, frana-. för oss böckerna från ett af dessa sågverk; och hvad vi sålunda på grund härutaf samt eljest tilltro oss känna svara korrespondenten Mr, att 30 öre pr block, som prospekten upptager, rigker till och, om a rifves i ännu större skala och med fullt tidsenliga maskiner, kunna utföras ännu något billigare. Korrespoga dentens förespegling att 60 eller 50 öre s behöfvas, måste vi sålunda förklara för alldeles oriktig, lemnande i öfrigt derhän om kotrespons dentens erfarenheter förskrifva sig från n sämre konstrueradt eller måhända illa skött sägverk eller om förespeglingen blott är ett afsigt4 ligt försök att till det orimliga uppatylta utgifterna för vårt företag. Äfven vid ifrågavarande, utgiftspost få vi foga den erinran, all sarkirtnr och tillsynen vid sågarne är särskildt bevtlwel vadar den i prospekten först förekommande anmWra af administrationskostnad. — .. ; Transport på jernvägen. Äfven här förefsiles dor korrespondenten underligt — men oss förefal ler det alls ickegamnderligt om man på den ifrå gasatta jernvägen häruppe; sem i gengas ; nad blifver en tredjedel billigare pr milrälsvadt; än Gefle Dalajernväg, kan kommäa att forslax plankor och bjelkar jör samma pris, eller rättare mot 16 procent högre pris, än man kör dem på den i an läggningskostnad 50 procent dyrare Gefiebanan. Vi anse oss af denna jemförelse snarare haft skäl antaga forslingspriset lägre, eller endast ömkring 2 rdr 50 öre pr toilft för den 5 milsvägens — och sannerligen vi kunna heller om den af korresponderten öfver jernvägstransporter gjorda erinran annat förstå än att korrespondenten måste hafva ett ganska stort intresse vid att, på sätt han gjort, i tid-och otid söka förvrida och ingifva misstro till våra beräkningar; ty dessa af oss uppgifna förhållanden vid Gefle— Dala-jernvägen kunna tcke vars korrespondenten obekanta, Jika litet som att forslingen på en kort jernbana, såsom Söderhamns eller Hudiksvalls, icke är jemförlig med forslingen på em längre jernväg. eg Skeppningskostnaden. Om denna möjligen kön blifva något obetydligt högre tin I vi beräk: nat, så lär den dock icke komma att uppgå till 1 rdr pr tolft; och besynnerligt är korrespondentens antagande att den allraminst kan verkställag under 1 rdr pr tolft med en mycket stor tillverkning. transporterad på jernväg. Vivilja tvärtemot hålla före, att just vid denna traneport på jernväg, som förer plankorna emsdelöc ur sågen, der, om så behagas, de kunna i möjligaste måtto göras rena för Mkepprinföra ull on sällsynt välbelägen, rymlig brädgårå wimed hantm af den djupa hafsfjärden, och hvarifrån plankorna kunna snart sagdt räckas från vagnarne till pråmarne, skall väl framförallt skeppningskostnaden blifva billig. Men vi hafva äfven i denna del förskaffat oss kännedom genom försiggångna skeppningar. Enligt böcker från ett sågverk, hvilka ligga framför oss, har dese skeppningskostnad uppgått till 63., öre pr bjelke och 53 öre pr toltt plankor. Äfven vid skeppningen hafva vi aflöning för inspektionen, aflastare samt kontor beräknad i adminisirationskostnadenr. Att skeppningen i den hamn, derifrån korrespondenten utför sina trävaror, icke kan blifva lika billig som här i Hudiksvallsfjärden, det har nog ganska naturliga orsaker för sig. k tUenetn odon Tanna ANI karrasiifs