Aftonbladet – 15 april 1862, sida 3

Bergvi:s och Marma bolag, och att vi till och med hafva skog närmare hafvet belägen än något af dessa andra bolag, nemligen i Färila socken, 2 i mil från blifvande sågverk; och hvaraf allt framgår klart, att våra skogar hafva ötver hufvud ka tj enl i ende på högoda som de . Aflhvad ondentens lägsna skogar, läng flottled, isen framkomst, stor flottn Im. m., är Tett nonsens, och hva genom ppas att ingen i tänkande menniska skall blifva narrad, helst tilli gång står öppen att af oss inhemta speciella uppz gi ter i de allra minsta delar, hvilka sedermera det står fritt och låter sig göra att på de sär-7 skilda ställena granska och kontrollera. Till sirömrensningar är i grundkapitalet upptaget 73,000 rdr, d. v. s. attanvändas under anläggningsåren Detta har korrespondenten observerat. Mei bland de årliga utgifterna äro till strömrensningåt och rännbyggnader dessutom wpptagna 25,000 rdr pr år. Märkvärdigt att korrespondenten förbisett eller ignorerar denna högst vigtiga utgiftspost, som på de 50 åren, derunder trävarurörelsen är beräknad, uppgår till icke mindre än 1,250,000 rdr eller, med tillägg af förstnämnda belopp, 1,325,600 rdr, en summa som äfven den största tviflare torde kunna anse tilträcklig. Men korrespondenten har väl helt oskyldigt förbisett ma årliga och mest betydande utgiftspost, eftersom han kunnat underritta ullmän teten att endast 75,000 rdr vöro upptagna?! Begär kor respondenten dock mera, så kan han ju, såsom i förut. tillstyrkt, se till huru mycket det bolag han är intresserad i samt de öfrigaredan varande trävarubolagen beräknat, och hvarefter vi kanske komma bättre öfverens om att vår beräkning räcker till. Vi voro eljest bekanta med att Hudiksvalls ångsågsbolag måst betala 65,C00 rdr för inträde i det gamla strömrensningsbolagett; men vi känna också på hvad sätt detta tillkom, nemligen efter mångfaldiga trakasserier från de gamla bolagens sida och den der afskiljningsbommen vid Svinhammarudden, hvarom vi kanske göra korrespondenten och åtskilliga andra en tjenst med att ej vidare tala. — Vi äro eljest bekanta med dessa mysterier, men vi vilja icke onödigtvis här rifva upp saker, som skulle sprida obehag öfver flera personers handlingssätt. — Det var Hudiksvalls ångsågsbolag, som i handling tog första steget att vid Hybosjön skilja sig från de äldre bolagen och gå en ginare väg till hafvet, och det kom derföre på detta bolags lott att bryta isen hos de äldre trävarubolagen. Men kommer det nu ytterligare ett stort trävarubolag till på samma väg, så hoppas vi att sjelfva de gamla bolagen skola icke vilja motsätta sig flera billiga förändringar, ty hvad man försökte för några år tillbaka, nemligen att monopolisera vattendraget, pe kan nu för tiden icke ha utsigt för sig att yckas. : Utdrifoingskostnaden. Denna, som för närvarande med alla derpå lagda diverse omkostnader icke uppgår till 90 öre pr block på oafverkade skogar och der träden står nära vattendragen, hafva vi rimligtvis icke kunnat upptaga högre än S0 öre, dels derföre, att vi under utgiftsposten administrationskostnad 35,000 rdr hafva inbegripit aflöning för all inspektion, så vid timmerutdrifningen som eljest, samt upptagit jemväl för boställen vid skogarne i anläggningskostnad 42.500 rdr, dels emedan vi ändå ytterligare upp: fört i kalkylen 50,000 rdr årligen till diverse omkostnader för möjligen inträffande priestegring i timmeroch bjelkutdrifning samt flottning, men hvilken betydliga årligt anslagna summ korrespondenten, besynnerligt nog alldeles icke låtsat om, just på samma sätt som han gjort med den till de årliga strömrensningarne och rännbyggnaderna anslagna summan. Särskilt vidkommande det af oss ifrågaställda trävarubolag, så får detta bolag för sin timmerutdrifning betydlig lättnad och ekonomisk fördel framför de förutvarande efter Ljusne elf trafikerande bolagen. Våra största skogar äro nemligen belägna inom Hede socken i Herjeådalen samt Färila socken och dess grannskap inom Helsingland, hvilka båda platser äro för erhål lande af arbetsfolk och dragare till timmerutdrifningen samt hötillgång för dessa sistnämndas underhåll de allra tjenligaste inom de båda provinserna. På sätt vår prospekt upplyser, kommer ;vestra Helsinglands trävarubolag att disponera öfver ej obetydliga egna arbetskrafter och dragars genom öfvertagandet af Ijusnedals egendom, belägen vester om och invid Hede skogarne, på hvilken egendom finnas 54 torpare och framfödas för närvarande 90 hästar, cirka 500 kor och 700 småkreatur och hvilken egendom derjemte har hö att aflåte äfven åt främmande dragare, Sjellfva Hede är också en bättre höproducerande ort, än den nedantöre eller åt Helsingegränsen belägna delen af Herjeådalen, Sveg. Dessa egna arbetskrafter hvaröfver bolaget disponerar, denna rikligare hötillgång, som gör det lättare för främmande arbetare med dragare att uppehålla sig härstädes, underlätta och billiggöra i betydlig grad timmerutdrifningen från denna del af Herjeådalen. I Färila och dess grannskap äro också förhållandena med arbetare, dragare och hötillgång fördelaktiga för timmerutdrifning, ty dels är denna socken mera befolkad och odlad, än de vester om densamma belägna delar af i land och Herjeådalen, dels har e.elan 2 och 3 mil till sjelfva hölandet Jerfsö, derifrån för möjligast billigaste forsellön kan erhållas det hö, som i i aflemna till trävarur Å R att de arbetskrafter, hvarmed Färila kan biträda vid timmerutdrifningen, helst sysselsätta sig så ina hem som möjligt, och alltså komma företrädesvis egarne till Färilaskogarne till godo. På grund det nu anförda våga vi påstå, att vi icke upptagit utdrifningspriset för lågt, ehuru i visserligea hafva äl att medgitva, att utgspriset kan komma att stiga för de andra bolagen, som till mesta delen hafva sina skogar belägna mellan Färila och Hede eller itrakten af Svegs pastorat, hvarest hötillgången (som är en så högst väsendtlig vigt för timmerutdrifningen) är knapp och h5 åt de fräwmande dragarne måste forslas på längre vägar, dels från Hede och dels från Jerfsö. Vi hafva nog emotsett, att denna omständighet, att vårt bolag kommer att dela och på sin lott få den säkraste hötillgången, derppå möjlighet n af timmerutdrifning snart sagdt helt och let beror (ty arbetare fås alltid tillräckligt) skulle a de gamla bolagen i harnesk emot oss; och letta är väl nu också bufvudorsaken hvarföre ifven korrespondenten är så cvänlig emot oss och vårt projekterade nya trävarubolag. Sjelfva äro vi dock af den öfvertygelsen, och skulle vilja ingifva korrespondenten samma förhoppning, att denna ökade trävarurörelse skall också föranleda till en ökad höproduktion och sålunda helt sära det göda med sig, att befordra odlinga:nes framsteg. Tlottningskostnvad. Korrespondenten finner fobegripligt4 hvarifrån vi hämtat materialier till bestämmelsen 33 öre per block och 1 rdr per bjelke, och anför som skäl för sin förundran, att flottningspriset från Lofsåns utlopp till Ljusdal, under den flottning som nu är, uppgått till 37 öre. Vi fö moddale. sct . 8... bol ning otid oi nå PL