Aftonbladet – 15 april 1862, sida 1

(Från Aftonbladels kö Utrikes korrespi Högern i vär represc jende af polackarne, tsc I dalt-österrikisk fraktion, es för godt att lemna sen I ick då finansdebatten skulle 3 i dast sju tschekiska eller polska 4 ter stannade qvar på sina plats. Vv aflägsnade sig, ville derigenom ; mot kammarens befogenhe alk joch försöka göra , dess medlem i oullräckligt att fatla lagligt ; maren var det oaktadt full ligare några få medlemm ha gjort, att hon ej varit i delse har, såsom man lättel I väckt stort uppseende. Man fa förundrat sig öfver, alt den 45 delen af der polska fraktio böra sälla sig till det aristokratiska för att vidtaga detta De libe lackarne hade många gånger lofvat konstitutionella venstera att upprä utveckla riksrådets attributioner. des derigenom smånipgom kun rantier för sina provinsera i det afgörande ögonblicket togo nella tendenserna öfverhanden öfv. nat, och den polska klubben le nnade riksrådet. Man befarar flera dylika t gelser, och nekas kan ej fr 26 j bräckliga parlamentariska hj med en svår kris. 4 I herrehuset ha tjugo medlammsa per regeringen rörande a artik iberala tidningen Presse den 1 Mi ken interpellanterna åg0 den katolska Byrkang institutioner er de yrkade att artil as; men regeringen vä ministern att anställa ee icke skulle ha förbrutit paragraf. Detta är en liberal f ovanlig i Österrike, oc ningarne ha också ick dermed. Någonting som ka denna förtjusning är alt elt hetsmål, som för någon tid mot flera tidningar i Wi att de tilltaläde dömdes straff. Så t. ex. ha hrr redaktör doktor Falk, ungerska intressena, blilvit 26 Mars dömda, den förr, gelse med en fastedag ; 1000 floriner böter, den se naders fängelse och Jförluf digheten. Ändra redaklörer. till icke mindre svåra sa ; således långt från den libe: pressen drömde om vid Feb nens införande. Mun har bk. ertyga sig om, alt sed ledning af de finansätgärd vilka, om de -skola lyckas af popularitet, förklarat sig. administrativ stränghet, har stränghet i samma mån icke vunnit mycket hetsperiod, hvarom män hoppning. Hon har för ppit polisens S ridiska snarornas Furst Windischgrälz, den ren af konkordatet och ven meme, dog för någon tid rafning firades den 26 M k pomp och ståt. ralien ber i honom förlo: te och mest inflytelseril namn är i historien fästad: ardering år 1848, vid de notsirälviga provinserna, Oc strofer, som tio år sednare rike Lombardiet och int Furst Windischgrätz molsati rikes inträde i kongressen, störste ifraren för krig, HH sat honom såsom en man Mm onans trogne tjenare. Me: e och utomordentligt ullt politiskt värde och vä för hans suverän och för Ö Windischgrätz var ej sin h hvarken såsom general elle högmod och oduglighet, i f hjert!öshet, ha förskaffat ho pularitet, i hvilken han äl ig och ha lemnat Hintan tidens historia om detta land Här råder fortfarande inom dc h sarne en knappt dold glädj Ä litiska omhvälfningen i Berl med eller utan skäl tills