här hemma alldeles icke kraftigt. När riksrådet sammankallades kändes et: friskare luftdrag, det vaknade ett hopp on mandom, mod och mörske män, Tron: talet omtalade vigten af det konungarikisk slesvigska riksrådets verksämhet, och dei lofvade grundlagsförändringar i frisinnac riktning. Rådet begynte med att erkänne den aritmetiska sanningen att 41 är 1 me än hälften af 80 och att det nu bara behöfves 1 öfver hälften af 60, således 31, för att fatta laggildt beslut: en förklaring som man icke vågade skrida till år 1859, hvarför också hela riksrådsmaskineriet stannad hvartannat ögonblick i följd af ledamöterfrånvaro. Men härmed försvann riksrådets förhoppningsfulla tillstånd. I stället för at: taga parti och antingen stödja eller störta regeringen har rådet försvagat henne genom att hvarken vilja det ena eller det andra, och förslagen till i och för sig tarfliga fribetsändringar i konstitutionen blifvs efter all sannolikhet begrafna i det utskott, dit de äro remitterade, utan att mera få sc dagens ljus. Man vet ej rätt hvad orsaken är; den allmänna anledningen är dock ati en. armå af generaler är den sämsta armå som finns; och en sådan armå är riksrådet. Rådet räknar 16 varande eller före detta ministrar och åtminstone hälften så många före detta eller varande minister-aspiranter, Det faller af sig sjelf att i detta antal ingå hufvudsakligen rådets ledare, men tillika att mellan dessa: ledare finnas åtminstone 5 eller 6 principielt olika åsigter om den väg regeringen bör gå. Härtill kommer att en stor del af dessa män ha så godt som motsin vilja blifvit dragna till aktiv tjenst i helstaten, men det oaktadt ej kunna komma öfverens med sig sjelfva om rätta sättet att blifva dem qvitt igen. Ni förstår att såsom en samling af skickliga och intelligenta män är det en ovanlig samling; men som en folkrepresentation, hvilken skall fatta ett beslut samt handla enigt och kraftfullt, är det: den sämsta man kan tänka sig. Regeringen påtränges utifrån; den saknar sjelf — såsom alla, hvilka äro vana att vika — den behöfliga motståndskraften; den söker icke denna hos riksrådet och får den icke heller der. Huru skall då kunna framkomma handling, svarande mot de kraftiga orden i noterna? Det förslag, som deputeraden från BSlesvig, Kryger, kom med angående en utvidgning af förbindelsen mellan Slesvig och koaungariket, blef naturligtvis begrafvet med några andäktiga ord af konseljpresidenten. Förslaget vär dödfödt, och sedan hans excellens hade talat, buro likbärarne genast bort det, utan att man fick höra ens så mycket som likbjudarens bekanta replik: Jag vet icke om någon af processionen vill se liket; det skulle kanhända roa er!4 De finansiella lagarna komma att få en helt annan form än den, hvari då blifvit förelagda, och det kommer att göras till vilkor att derest holsteinarne ej lemna ett proportionelt bidrag, skall bevillningen, hyilken eljest göres för 2 år, gälla erdast ett år och rådet således sammanträda nästa år. För hvad ändamål — på sin höjd för att göra detsamma som borde göras nu. Det förslag till frånskiljande af en del af hären, som krigsministern har gjort, skall bli förkastadt; man bör dock vänta litet ännu; det kan vara möjligt att något sker. Då Aftonbladet redan meddelat hvad riks rådet för öfrigt beslutat, vill jag ej göra mig skyldig till upprepanden genom att för närvarande uppehålla mig vid riksrådets verksamhet. ! Striden mellan Merrimac och Monitor har naturligtvis här, liksom annorstädes i beggeverldsdelarna, gjort ett utomordentligt inryck. Riksrådets finansutskott har föreslagit att en summa måtte beviljas till byggande af ctt Ericssons-batteri. Riksrådet har gått ännu länire i det att det beviljat 1 million till utomordentliga sjörustningar. Aftonbladet följer så väl med de danska förhållandena, att icke ens Köpenhamnarnes passioner äro för dess läsare obekanta. Ni vet att en nyfödd sol4 har skinit öfver operan, att hr Nyrop har skaffat och fortfarande skaffar kongl. teatern fullt hus ett par gånger i veckan; man kan ej bli ense om huruvida hans röst eller hans spel är det mest hänförande, eller om kanske begge delarna stå lika högt. I allmänhet har hufvudstaden haft rikedom på musikaliska nöjen denna vinter; nu sednast är det syskonen Neruda som icke ha nöjt sig med att sätta Stockholmarne i entusiasm, utan lyckligtvis äfven ha tagit oss Köpenhamnare med. Den årliga expositionen af taflar och skulpturarbeten — det förflutna årets skörd — har öppnats i dessa dagar och företer många vackra och värdefulla konstverk. Jag torde kanske en annan gång återkomma till ett par af dem, men skall redan. nu nämna att konung Carl XV, som är ledamot af akademien, har tillställt denna en af honom sjelf målad tafla öfver en imponerande norsk oaturscen: tBredagerbacken på vägen meltat Kristiania och Throndhjem. Bland litterära nyheter torde det intressera er att Plougs samlade dikter, hvilka jörliden jul utkommd 1 en upplaga af 2000 eXN,., äro nu så nära utsålda, att i dessa dasarien ny-och lika stark upplaga lägges uuder pressen. Jag hoppas att exemplar af ienua upplaga må under sommaren komma Il Stockholm; jag vet att detta ej har varit let med förra upplagan och kan endast a er med att äfven vi röna samma öde sed afseende på de flesta nya böcker, som somma ut i Stockholm. I dessa dagar har inbjudning utgått till srödra-universiteterna att i Juni månad gä ta Land och Köpenhamn, Måtte det blifva lagar, lika högtidliga och lifvade som. de i Ipsala och Stockholm 1856. Den 11 April kall taket resas på studenternas nya före