Aftonbladet – 14 april 1862, sida 3

Den utdöda, men ändock lofvande ätten Lilliehöök af Fårdala, om hvars lagvidriga representerande å riddårhuset vi nyligen i en artikel yttrade oss, utgör föremålet för flera till oss insända uppsatser. Vi meddela bland dessa följnde tvenne: Till Redaktionen af Afionbladet. I anledning af redaktionens uppträdande uti ivisten emellan utgifvaren af svenska adelns ättartafior och riddarhusdirektionen, rörande frågan om adeliga ätten Lilliehöök af Fårdala är utdödeller ej, tager man siz friheten hemställa om ej redaktionen borde offentligen uppmana rikets ständers justitieombudsman, att taga saken under skärskådande, helst af sednaste tidningsartikel i ämnet ses, att riddarhusdirektionen tvärt emot lag och förordningar vill räkna Fårdalaätten till de lefvandes antal och sämedelst obehörigen förstärka. riddarhuset. Frågan är af konstitutionel betydelse, och bör derföre hvarken af publiciteten eller nämnde embetsman öfverlemnas till riddarhusdirektionens eller ens ridderskapets och adelns ensidiga bedömande. Det är ingen privilegiifråga, utan helt enkelt en rättsfråga; och riddarhusdirektionen är väl härvidlag, likasom andra, hemfallen under justitiemannens rättsfärla. Laglydig. Till Redaktionen af Aftonbladet. Uti den i tidningens nummer för torsdagen den 3 dennes förekommande artikeln i den s. k. Lilliehöökska frågan, som verkligen är af konstitutionel vigt, enär på densammas rättsenliga lösrg SR huruvida ridderskapet ochadeln skall vid kommande riksdag och sedermera, så länge dess omnia sjelfskrifvenhetqvarstår, kunna anses-vara lagligen konstitueradt riksstånd, och hvilken fråga af pressenickebör släppas ur sigte, helst det vore förnärmande för de öfriga stånden, om adeln, i motsats till dem, skulle efter eget behag, och utan något slags kontroll få bilda sig — säges, att fen uppgift å en af enskild man ingifven konceptstamtafla kan svårligen, äfven om den af åtskilliga författare i deras genealogiska samlingar upprepas, ega vitsord framför Ugglas fer Detta är ej ensamt något giltigt skäl. för riktigheten af hr Anreps åsigt, helst nämnde rådslängd icke kan få anses tillförlitligare än andra enskilda arbeten; utan hade äfven bordt åberopas de officiella genealogierna på riddarhuset. Ins. har visserligen icke sett dessa handlingar; men att döma efter den hr Anrep ålagda omtryckningen af Lilliehöökska ättartaflorna, hvilken omtryckning måste antagas vara lika med riddarhusets genealogier; eftersom den tyckes vara af riddarhusdirektionen godkänd, så upptaga dessa, i likhet med Uggla, icke några andra riksråd af slägten Lilliehöök, in Måns Bryntesson, som dog utan manlig afkomna, samt Ånders Pedersson till Fårdala och dennes son Nils Andersson. Atthr Anrep, på grund deraf, inser Anders Pedersson, men ingen annan, vara Fårdalaättens stamfader finner ins. i likhet med redaktionen vara det enda rätta och sanna, och antager likaledes för sin del, att adeliga ätten Lilljehöök af Fårdala, n:r1, är utslocknad, hvadan den således icke vidare kan få representeras. Vän af rätt och sanning.