Aftonbladet – 14 april 1862, sida 2

sinnrik och förljenar uppmärksamhet från männens af facket sida. — Engelska regeringen har redan gripit sig an med de förändringar inom flottan, som blifvit en nödvändig följd af de sed naste händelserna i Amerika. Den 4 börjades. i Portsmouth arbetet på ånglinieskeppet Royal: Sovereigns förvandling till en pan: sarfregätt om 13 kanoner. Den har förut varit bestyckad med 130. På samma gång har order anländt till Chatham att förändra linieskeppet Bulwark, om 1000 hästars kraft, till en pansarfregatt. En dylik metarmorfos förestår äfven skruffregatten Belvidera och flera andra skepp af första rangen. Allt arbete å de på stapeln stående träfartygen . äfvensom på kustbefästningarne har tills vidare blifvit instäldt. Kapten Cooper Coles säges redan 1855 förelagt amiralitetet, flera af ministrarne, den berömde ingeniören Brunel och prins Albert en plan till ett med en kupol (eller ett skjuttorn) för sedt jertifaftyg, livartill planritningen skall med några små afvikelser varit alldeles lika med Monitors. Han hade: dock, oaktadt man från alla håll komplimenterat honom för hans id, ej lyckats få den antagen. Han utfäster sig nu att bygga dylika fartyg af samma storlek som Monitor för 60,000 pund sterling, och med ett af desamma borra sjelfva Warrior i sank. På sammå gång försäkrar doek Whitworth, uppfinnaren al de efter honom uppkallade kanonerna, ati han åtager sig att med sina kulor genomborra sjelfva Monitors jernplåtar. — Genom ett telegram erfor man för några dagar sedan att kejsar Napoleon förbjudit, erkebiskopen af Toulouse att utanför kyrkan. fira sekularfesten till åminnelse al hugenotternas itrotande. Nämnde erkebisköp har nemligen, såsom man af de ut ländska tidningarne inhemtar, i ett herdabref påbjudit firandet af ett jubileum öfver en i Toulouse för 300 år sedan utförd ärorik bedrift?. Om denna ärorika bedrift? mördandet af 4000: värnlösa hugenotter, meddela Journal -des Dbats och andra fran: ska tidningar följande upplysningar. För 300 år sedan stodo katolikerna och hugenotterna i Toulouse med vapen i hand mot hvarandra. Den 16 Maj 1562 afslöto båda partierna en kapitulation, enligt hvilken -protestanterna skulle ha fritt aftåg ur staden, men förut nedlägga sina vapen på rådhuset. Knappt var dock detta sista vilkor uppfyldt förr än katolikerna kastade sig öfver de värnlösa och nedhöggo dem till sista man. Så berättas händelsen af alla samtida historieskrifvare. Enligt några uppgick de mördades antal till 4000. Till minne af denna Pärorika bedrift ha tyvärr sekularfester firats 1662 och 1762. Ingen väntade sig likväl i år en. tredje upplaga af detta jubileum, men erkebiskopen i Toulouse har funnit rätta tiden vara inne att uppfriska minnet af denna -Maj månad. Många dagar ha sedan dess förflutit?, skrifyver han i sitt herdabref, idter undantränga idger, en revolution har skiljt oss från nämnda århunIrade, hon har: förstört tronerna, upprättat schavotterna, tillintetgjort kyrkorna i stort wtal och äfven gifvit en ny riktning åt våra offentliga seder. I: skolen emellertid med slädje omfatta tillfället att åter hoplänka det örflatnas kedja. Nu, då så många orsaker ill: bedröfvelse omhvärfva oss, då tron ibland pss löper så många hemliga faror, måste de jälar, i hvilka Guds ande lefver; framträla, måste det godas makt oförfäradt uppesa sig mot det: ondas makt och tyranni. Under det att de gudlösa tyckas förena sig mörkret och af en osynlig och olycksbrin;ande -verld--låna sin förmätenhet och sin tyrka, måste d2 goda i öppen dager samlå ig och lyfta hjertan och händer: till dessa jusa regioner, dit bönen genom helgonens iarmoniska röster stiger till Guds.tron?. — Vär man för 100 år sedan firade deana fest, sallade Voltaire den ?en procession i hvilen man tackar Gud för 4000 begångna nordgerningar?. — Folkmassornass fanatism jade då stigit ända till paroxysm. Denna örflutna tid är det som erkebiskopen nu ter vill sammanlänka. Den: 16 Maj 1562 ar för Toulouse detsamma söm -den 24 Auusti 1572 (Bartolomeinatten) för Paris. lan vet sannerligen icke -hvilketdera man nest skall förvåna sig öfver och beklaga, toleransen och den passioherade fanatismen ller oklokheten ochobetänksamheten att ppbesvärja förflutna århundradens onda ndar. — Följande prejudikat i fråga om skyldiget för telegafstyrelsen att iieädela afskrift af nskilt telegram. att begagnas som bevisning id domstol har nyligen blifvit af K. Maj:t ststäldt: å : Hos telegrafstyrelsen hade tullverkets advokåtskalsembete anhållit att-— derest, såsom advokatskalsembetet för säkert antagit, något till hand nden E; 4. Wennström i Söderhamn adressedt privattelegram, inhehållände upplysning rom, att Stockholms tullbetjening upptäckt, Bj YT 2 FEV a SD Ge RNA RA KR TR RR mr