Aftonbladet – 12 april 1862, sida 3

SÖS tes FED AR St a VR at AA RA or RR stipendiaten, kirurgie-kandidaten C. F. Eriks son samt till sådan stipendiat med löpande qvartals ingång antagit medicine kandidaten W. F. Westring. — Enligt konungens befallningshafvandes i Stockholms län skrifvelse till förvaltningen af sjöärendena med uppgift på timade strandningar å länets kuster Under år 1861 hafva 14 fartyg gjort haveri, hvaraf 5 fartyg varit svenska, de öfriga 9 tillhöriga utländska rederier. — I Umeåbladet skrifves den 5 dennes: Efter gudstjenstens slut i Nordmalings kyrka, sistl. söndag, öfverlemnade lotsfördelningschefen löjtnant A. Gadelius, vid ett lämpligt tal, till ästerlotsen J. Tydlig samt kronolotsarne J. O. Tjernström och J: Öberg, hvilka den 14 Oktober sistlidne. år under verklig lifsfara räddade besättningen å den utanför Nordmaling strandade briggen Hilda, till hvar och en af dem den medalj för berömliga gerningar, hvilka K: M:t HT tilldelat dem för deras raska och oegennyttiga Å handling. — Genom K. Ekeblads egendomsförsäljningskontor lärer kamreraren N. Werner för ett Å par dagar sedan till possessionaten W. T. Nibelius försålt Bellsta säteri, beläget i Bromma socken, för ett pris af 150,000 rdr, hvaremot hr Nibelius för 165,000 rdr på hr Werner öfverlåtit eganderätten till Beatebergs o beläget i Röö Tsocken af Stockkolms län. (D. B.) — Nästlidne Mars månads kopparinvägning vid Falu kronovåg har dat 1295 centner 14 skålp., allt af storgrufvemalm. — Handelsbolaget 0. Wendt komp. har erhållit generaltullstyrelsens tillstånd att från Lidköping och orten AG under innevarande år med svenska eller sådana främmande nationers fartyg, som äro berättigade till fraktfart emellan rikets hamnar, till utrikes orter afskeppa 500,000 kubikfot spanmål med utklareringsskyldighet i Kongelf eller Göteborg. — Enligt hvad oss är meddeladt, skrifver Hudiksvalls Veckoblad, har det förut omtalade underbarnet Johannes Sporr i Berrsjö för 3—4 veckor sedan fått en liten bror, som vid födseln hade 6 fingrär på hvardera handen. Så vidt vi veta är detta naturfel icke något arf inom slägten, ehuru det nu hos tvenne af barnen förekommit. MMMM — I Göteborgs Handelstidning läses: Under den förflutna sommaren var det ett vanligt na här för ungdomen att uppsända små luftballonger af kautschuk, hvilka sväfvade bort i rymden. Vid en sådan ballong fästades ett visitkort, med, löfte om belöning för den som fann och återsände ballongen till den uppgifna adressen. Visitkortet har i dessa dagar återförts af en bonde, som gjort fyndet i närheten af Gislaved i Småland. Den lilla ballongen har alltså gjort en ganska lång resa. — I fångvårdsstyrelsens berättelse till! regeringen för 1860 förekommer följande af predikanten vid länscellfängelset i Linköping afgifna berättelse om en blind flicka, som derstädes blifvit beredd och konfirmerad till sin första nattvardsgång: Denna blinda flicka, vid namn Mathilda FaSR DIR hade jemte sin yngre likaledes blinda ror Carl afdagatagit sin ännu yngre och blinda syster Clara. Dessa barn, Mathildas och Carls, lefnadsförhållande, innan de kommo i fängelse, kunna väl icke egentligen höra till en berättelse, sådan som denna, men äro af en så ovanlig beskaffenhet, att jag icke tror mig taga dn kongl. styrelsens uppmärksamhet i allt för stort anspråk, om jag här tillåter mig ätt med några få ord vidröra dem. De.föddes af ett ännu lefvande fattigt arbetsfolki Åtvids församling och voro emte 5 syskon, tillsammans 7af8, blinde, bland vilka Mathilda var den äldsta. Väl var brödet knappt, så knappt att hungerns bleka skepnad icke så sällan stirrade in uti den torftiga backstugan, som utgjorde deras föräldrahem, men att derinne sutto 7 blinda barn, som från födseln icke sett Guds dag, detta var ännu svårare. Ändock var detta icke allt. En morgon i Maj lade föräldrarne råd huru de för dagen skulle mätta de många munnarne. Väl funnos 9 kakor gå brödstången, och detta var allt godt, men de ngo icke för mycket medtagas, och derföre beslöts att mannen skulle begifva sig af till en liten insjö för att meta fisk, och modren under tiden på de omkringliggande kullarne samla nässlor och så bereda den gemensamma måltiden. Under denna sysselsättning varsnade den sednare rök mysiga från taket af stugan, som snart stod i låga, skyndade hem, räddade somliga af barnen, men — två blefvo qvar; så att mannen vid sin hemkomst såg sin stuga brunnen, bland kolen de hemska lemningarne af tvenne sina barn och i flock der bredvid, hustru och de qvarvarande barnen i tårar och klagan. Guds hand är dock icke borta. Barmhertigheten biträdde, och om ett år stod en annan stuga iden gamlas ställe. Härinne skulle tiden läka de gamla sorgerna, men blindheten var qvar. Att bota denna, skymtade ett ad Mathilda och Carl, de äldsta bland de blinda, hade fått höra att i Stockholm funnes en läkare vid namn Minton, som kunde gifva blinda: sin syn. De re sig derföre af dit, biträdde af barmheräg eten, sjöngo under vägen på en marknad i orrköping för att stärka reskassan, och anlände lyckligen; men blindheten var medfödd och tyvärr af den svåra art att den icke kunde läkas, och förvissade härom, återvände de med tunga Re till den torftiga föräldraboningen. — Derefter förgingo tvenne år, alltjemt under den djupaste saknad af synförmågan. Då säger en dag, under det de voro synnerligen bedröfvade öfver sin blindhet, Carl till Mathilda: vet du Mathilda, vi få nog se, när vi komma till Gud, och endast då. Jag drömde i natt så mycket om himlen och besök af en Guds engel som sade mig, att hos Gud få vi se, och att tvenne, som förkortat sitt lif af längtan efter Gud blifvit saliga, derföre kunna vi göra detsamma. Mathilda, som i början blef förskräckt, intogs så småningom af brodrens löfte om salighet oc syn, ingick på hans förslag att, för vinnandet af ett sådant mål, gemensamt med honom förkorta sitt lif, började med brodren tänka, att uti jen sådan lycka, att få sin syn, borde äfven den -yngre systern Clara blifva: delaktig, och så in ———————Atr—LAALr—— ALL ——