Aftonbladet – 11 april 1862, sida 3

En promenadfråga. Till Red. af Åftönbladet! Karl XIII:s-torg.:: huru många gånger har ej denna plats varit föremål: för mer än, en smädeskrifvares penna, och likväl förblifver det år efter år i sitt orubbliga lugn, väl vetande: att det har sind djupa försänkningar — man vet nog hvar. Det är icke meningen att nu begabba vederbörande för dettå torgs beryktade tillstånd i:afseende på dess sumpaktighet den ena tiden och dess sandmoar under den andra —i det hänseendet fortfår: hvarje-klagan att vara en topandes ohörda röst i denna öcken. Frågan för tillfället gäller endast mina och-andras — gamla ben. Våren är kommen och bäckarne: hafva brusat omkring och öfver de promenerändes fötter, men det finns ingen hviloplats; hvarifrån man ilugn kan taga i skärskådande-de ännu glittrande småsjöarnesoch-den-lifvande scenen för öfrigt. —— Der står frimurarekonungen — Carl Johans skapelse i brons — vid hvars åsyn man så gerna fördjupar sig i höga betraktelser .. der presen. terar Sig så pittoreskt schweitzeriets brokiga brädbeklädad ) :: här ser man hura angträdensträfva att få sina begrafna stammar app ur jorden, utan atthå nägöt slags stängsel omkring sig till skydd vidskolgossarnes bataljer och här leka småbarnen och hundarne och ammorna:; och jungfruma — — allt: detta ådrager sig. en filosofex) Sedan dettåi går skrefs, har ifrågavarande brädbeklädnad i dag blifvit borttagen.