Aftonbladet – 11 april 1862, sida 2

huru det i det öfriga Skåne förhöll sig med landtbrukets och landtbruksbefolkningens tillstånd samtidigt med Macleans uppträdande, samt på hvad punkt det nu i allmänhet sig befinner. Skulle man döma efter de uppifter, som kunna utletas ur de särskilda ferrgårdsbeskrifningarne, så. har det Macleanska systemet ännu icke på så särdeles många gårdar blifvit genomfördt, åtminstone ej i dess fullständighet. Ty väl tår man veta, i en nu ailtid klart och väl utförd framställning, att exe. Trolle-Bonde införde farmsystemet på Trolleholm: 1808— 1837, byggde vägar, skolhus och fattighus 0.8. v.: att Carl Adam Wrangel (41829) lät enskifta Araslöf och fördela en del deraf i farmer; att T. E. Gyllenkrook, hvilken mottog Sinclairsholm 1823 i ett dylikt skick som Maclean 1780 emöttagit Svaneholm, der afskaffade hofveriet och införde det brukningssätt, som nu är det antagna vid de flesta skånska egendomar; att hofveriet-likaledes tidigt afskaffades af exc. Trolle-Wachtmeister på -TIrolle-Ljungby, af. AA: C. de la Gardie på Maltesholm, al Nolcken på Jordberga; af AG. Gyllenkrook på CNG 1815, af A. Wollmar på Häckeberga först 184 m.. fl.; — men den fullständiga öfversigten öfver dessa vigtiga förhållanden framträder dervid alltid såsom ett önskningsmål. Sammalunda förhåller sig med de vigtiga frågorna om skoluppfostran och fattigvård. När man om den ller den egaren af den eller den gården läser, att han inrättat den eller den skolan, det eller: det fattighuset, så återväckes den gamla frågan, som man så ofta under sina vandringar. genom våra bygder gjort sig sjelf eller andra: hvad månne dessa rika jordegare gjort för sina uppväxande arbetares upplysning och uppfostran samt för sina utarbetade eller ålderstigna arbetares och deras enkors vård?-... Vi hafva ansett det vara af intresse. att särskildt fästa.oss vid. dessa punkter i-detifrågavarande arbetet. Vi hafva der funnit, att skolor blifvit anlagda vid följande gods: Svaneholm, Tosterup (af Margaretha vAscheberg redan 1743), Rönneholm, Barsebäck, Christinehof, Trolleholm, Trollnäs, Rössiökolm, Svenstorp, Rosendal, Näsbyholm, -Axehwvåld, Knutstorp, Jordberga, --Wrams-Gunnarstorp;, Widtsköfle, Skarhult, Söfdeborg och möjligen några flera. Visserligen är det så, att de stora gårdarne till störstadelen underhålla de :socknars skolor, hvari de äro belägna, och visserligen är det kändt, att 1855 hade Malmöhus län 413. folkskolor. med 30,570 elever, att 5 högre folkskolor sedan dess blifvit i Lunäås stift inrättade, att i Kristianstads län folkskolor finnas i nästan alla socknar Oo. s. Vv. och att således folkundervisningen i Skåne gått betydligt framåt; men mån kan dock svårligen undgå att fråga sig sjelf, om ändock icke flera af Skånes rika: jordegare hade kunnat och bordt i detta hänsende göra mer än de gjort, om icke flera både flickskolor och arbetsskolor: der borde kunna vara inrättade 0. s. v.— I fråge om fattighus finna vi, att dylika blifvit på enskild bekostnad stiftade och uppförda vid Krageholm, Tosterup, Rönneholm; Rögla, Jordberga, Trollenäs, Trolleholm, Knutstorp, Rosendal, Wrams: Gunnarstorp, Bjersgård, Wegeholm, Tomarp, Jordberga (Kjellstorp), Näsbyholm, Axehvåld, Rosendal, Widtsköfle m. fl. ställen, och att, om äfven flera bland dessa äro sockenfattighus, i det fall nemligen.dåhela socknen hör till gården, en del af de rika skånska herremännen äfven i detta hänseende uppfyllt sin pligt, särskildt dervid ihågkommande att den vördnadsvärde frih. A.G. Gyllenkrook, genom anläggandet af Råby räddningsinstitut, gått i spetsen för dylika enskilda inrättningars anordnande och dervid i handling uttalat ett gif akt för landets alla lyckligare lottade — vår herres arrendatorer, d. v. 8. våra jordegare. : Men — som sagdt — meddelst ett arbete, som ed gjorde en öfverblick: öfver dessa förhållanden skulle alltid en efterlängtad upplysning öfver dessa i socialt hänseende vigtiga fråor kunna vinnas, och vi hoppas att de af örfattaren sammanförda materialierna äfven i detta hänseende skola ju förr desto hellre blifva använda i och för en Skånes kultur: historia. Alla dessa välgörande män och qvinnor, Conowen och Silnecker, Mer v. Ascheberg och Elisabeth Sparre ma. fl..sku kunna sammanställas i ett galleri till läsning för folket?, och, om de rätt tecknades, erinra om det vigtiga förhållandet mellan arbetsgifvare och: arbetstagare; — ett förhållande, hvaruppå så mycket beror, men hvarom man dock i allmänhet, utanför de enskilda gårdarne, är. i så stor okunnighet. I fråga om konst och konstverk tär Sverge ett fattigt land. Vår fattigdom är dock kanske icke så stor som man i allmänhet förmodar. Orsaken till den allmänna åsigten i detta fall ligger till en del i bristande kunskap om hvad vi i detta fall ega... Det har ännu icke -fallit någon in att i: ett arbete samla uppgifterna om Sverges konstskatter. Skåne är kanske i detta hänseende det bäst kända landskapet i Sverge:.-Det har derföre att tacka Brunius, som i sin Skånes konsthistoria från nedeltiden gifvit det ypperligaste uppslag till en svensk-kulturhistoria från :konstutvecklingens synpunkt, och som i andra sina arbeten och reseberättelser väckt vårt. medvetande om: de ångna tidernas arbete i:detta fall: inom Sverge. I Brunii spår har författaren till Skånska herrgårdar med ett för konsten särskildt varmt sinne uppsökt det anmärk: ningsvärdaste, som på de gårdarne är i detta afseende att till allmännärekärnnedom framhålla: Skånes förnämsta Konstskätter synas utgöras af dess byggnader. På verk uf den bildande konsten föröfrigt synes det vara fattigt nog i förhållande till dess öfriga rikedom, Den förnämsta och den enda tafvelsamlingen af något större wärde synes vara den på Wanås. Skulleremellertid Skå neg skatter i detta fall sammanställas med