Aftonbladet – 10 april 1862, sida 2

Mycket litet, bästa Richard, alldeles för litet (en djup suck), ingenting att tala om alls. Jag vet att tidningarne vilja ha sådant der ibland, och derför beskref jag huru du gick vilse bland berg och dimmori Aberogwin, alldeles som du berättade det i går afton (kanske jag likväl något förgylde upp saken), samt gick helt sent till några tidningsbyråer, der jag fick en shilling och sex pence för alltsammans, af de få som ville emottaga historien. Vill du betala en veckas hyra, ellerflytta? Jag skall betala, Richard, om du så önskar. Jag har mycket ondt om pengar, men i RE beta!a. en äldre brodren lemnade något penningar åt den yngre, och denne lemnade några bref åt Charles Edvin. Der äro de — men du måste försöka något annat.? Du tror således, Richard, att tjugo års; närvösa lidanden icke skulle vara inbringande ?4 Då vore det bättre att börja omigen med ; Ödets lek. i Jag tänkte annars försöka om det skulle I lyckas bättra med sex postmärken i stället; för tolf, men ditt öfverlägsna omdöme ...? Richard Calverton hade ej lust att afhöra ; återstoden af komplimangen, utan gick. ut? och slog igen dörren efter sig. Charles Edvin drog sin stol närmare bordet, satte på: sig elt par gröna glasögon, hvilka gjorde ho-; nom ändå fulare än förut, och företog sig: att genomläsa svaren på en annons om ettj utmärkt botemedel för nervösa lidanden; tjugo år, eller huru många år som helst, ! han var ej nogräknad i den saken, blott han fick sina postmärken. En gång såg han; upp tnder läsningen af det andra brefvet,. och frågade Bessy huru hon mådde i dag,