Aftonbladet – 10 april 1862, sida 2

eller spatserade, utan bostafligen smög sig in, släpande med sig en lång rock, gjord i början af detta århundrade åt en betydligt längre och gröfre person. Han kom således insmygande, lade hatten på bordet och altog en gammal silkesnäsduk som han burit under hatten, hvarvid en upprätt stående frans af kortklippt grått hår kom i dagen tillika med en skallig panna. Derefter aftog han sin öfverrock och visade sig såsom en liten, spenslig karl, klädd i svarta kläder, luggslitna och af ganska dålig beskaffenhet. Några bref, Richard?? frågade han i ödmjuk ton. usju.s Sju? Nå det är ju inte så illa. Jag hoppas att du tycker det vara nog för en post: dag, Richard??? Du lär allt få hitta på något annat om du har lust att bo och äta hos mig längre, ljöd det tvära svaret. En karl med ett cå ljust hufvud som ditt, en äldre broder och enda geniet i slägten, borde kunna förvärfva sig större summor än pennce. SRichard har rätt, mumlade den äldre brodern. Hörs det af något nytt?4 Charles Edvin Calverton, du är en narr.4 ?Hvad?? ; En listig, falsk, slingrande narr, som aldrig betalar någon hyra, och som spelar ditt vanliga falska spel och behåller dimma penningar sjelf, utan att tänka på huru mycset du är skyldig mig,4 Jag ville just säga ... Du ville ingenting säga, och hade ingening sagt om inte jag fått reda på saken. Tvad menar du, din gamle räf, med att sätta mig i tidningarne utan mitt samycke, och mig ovetande? Hur bar du dig åt, och wuru mycket betalade man dig ?4