Jag har min bibel der, en ny bibel, som jag fick af min kusin Mary — jag — jag brukar alltid läsa litet innan jag går ned. Lotty skrattade. Du är lustig nog, Bessy. Viäro ej vana vid så mycken förträfflighet här på EIl-Dorado!x tHvar? cHär — detta hus kallas El-Dorado — en skön plats och skönt sällskap. Bessy hade nu fått rätt på sitt knyte och sin bibel; denna sednare var alldeles ny, med guldsnitt, och på det rena bladet i början af boken stodo följande rader skrifna med en fin och prydlig stil: En gålva från Mary till hennes älskade kusin Bessy. En gålva som skall bereda henne för det himmelska lifvet, om hon flitigt begagnar si deraf under sin vandring genom jordelifvet. I fall frukosten väntar, så skall jag bara läsa mina morgosböner, och ...4 Bry dig inte om oss, dröj så länge du lycker, svarade Lotty i det hon hastigt aflägsnade sig och stängde dörren. z essy gjorde så och vid pass en half timma sedn.re letade hon sig väg utför den mörka trappan, som på många ställen var söndrig och som ej kunde skryta med någon ledstång. Imellertid kom hon i säkerhet ned i det rum der hon inträdde aftonen förut och der hela familjen väntade henne. En smutsig duk låg på bordet och åtskilliga lemningar pf frukosten syntes spridda derpå. Mr alverton hade slutat sin måltid och stod framför e!dbrasan med pipan i munnen. ?Det här duger inte, Bessy?, sade han, ?du år lof att stiga upp tidigare och göra litet rytta, om jag skall blifva nöjd med dig, vanars skall du få se på annat. Vi hafva ör längesedan slutat vår frukost.