MYGG TD MUlUlal ie teg An RUUT UVLA Ta derigenom fått den allraminsta lust för vi isre kännedom om Sverge. Det var lika jorrt och tomt och ofruktbart allt det der som alla de andra utanlexorna. Fantasien hade ieke blifvit riktad det allraminsta. 3verge hade icke blifvit oss kärare. Vi lärdes att räkna upp dess sjöar och floder och berg med samma likgiltiga vanklöshet som alla andra sjöar och floder och berg på jorden, trons artiklar o. s. v. Något sammanhang mellan våra häfder och vårt land, mellan vår bistoria och geografi som icke i fråga. Men så fingo vi, som sagdt, n dag I taflor se dessa ställen, hvilkag namn man läst som utanlexa, fingo se St geborg och Ulfåsa, Finspong och Alcastra. Hörningskolm och Engelbrechtsholmen Oo. 8. V.. och för minnet trädde fram alla dessa karakterer ur vår historia, hvilka vi hittills också endast lärt kallt och liknöjdt känns eller uppräkna till namnen, och det blef li! och lust både i Sverges geografi och Sverges historia. Detta må nu vera mer eller mindre enskildt för oss. Men vi torde dock icke hafva alldeles orätt att deraf sluta, huru mycket lättare man redan som barn skulle kunna !edas till varm och lefvande kännedom om fäderneslandet, om man på denna åskådningens väg samt genom innanläsning jemte förklaringar i dylika böcker med lefvande skildringar öfver karaktererna samt öfver Sverges i ett eller annat hänseende historiskt märkvärdiga trakter, infördes i studiet ai Sverges läge och folk. På detta sätt skulle man tidigare än nu är fallet ledas till kän nedom af och intresse för våra kulturförhållanden. Det rika lefvande underlaget för den ännu i allmänhet temligen sällsynta statistiska kännedomen om fäderneslandet skulle derigenom vara förvärfvadt, och denna för den medborgerliga bildningen så oumbärliga kunskap skulle då ej så ofta bli endast en studentutanlexa. Eller — för att framhålla ännu en sida af vår obekantskap med fäderneslandet — hvad kunde anses vara tillbörligare att känna än t. ex. hvilken trakt af landet som varit den eller den svenska mannens eller qvinnans vagga eller gömmer deras grafvar. Och dock, huru mången vet att berätta hvar t. ex. Stjernhjelm eller Dalin, Berzelius eller Polhem, Ozxenstjerna eller Ehrensvärd föddes eller hvar deras stoft hvilar. Hos andra folk med starkt utpregladt folkmedvetande är man särdeles angelägen om både ?1 lägga på sinnet samt att vårda sädana lukala minnen. Den fosterländska naturen blir derigenom liksom mera lefvande i ens åskådning och ens hjerta. Till en sådan slags kännedom, allt vidare utsträckt till ännu vigtigare ämnen i kulturhistoriskt hänseende, skola dylika arbeten som det här förevarande i hög grad bidraga Genom dem skall nemligen en Sverges geogsrali med historisk och kulturhistorisk tär örberedas. Må hvar och en allt efter tili sälle och förmåga medverka till skildringer af sin bygd i alla de riktningar, som hvarjt svensk bör känna sitt land. Må sedan de kartverk, såväl geologiska som ekonomisk och rent topografiska, som nu äro under arbete, blifva allmänt tillgängliga ic e blot ör de enskilda lyckligare TIottade utar ör hvarje skola, och vårt Sverge skall slutligen för vår åskådning och i vårt medve:ande framträda ur det dunkel, hvari det ännu i det hela taget hos en så stor del af oss hvilär. Vi hafva härmed kastat en hastig bick faamåt på den väg, på hvilken viredan un-der vår tidiga uppfostran skulle kunna föras till kännedom om vårt land och i sam-: marxhang dermed till allt större sjelfkännedom. et torde icke vara olämpligt at äfven kasta en blick tillbaka på det arbete, som i detta hänseende på denna väg blifvit undangjordt. Jemförelsen mellan hvad gom) nu i detta hänseende göres och det som förr blifvit gjordt är nemligen mer än mycket annat egnad att ingifva oss glädje öfver) vårt fosterländska kulturarbete. Stå viännu i vissa hänseenden tillbaka i kännedom om vårt land, så är det dock en glädje att se.l huru arbetet för denna kännedoms befräm jande med alltmera ökade krafter och insigter framskrider. Vi hålla oss här endast till arbeten afl samma karakter som det här anmälda. At vidröra landskapsbeskrifoingarne eller landskapshistorierna för öfrigt skulle, älven om vi egde erforderliga kunskaper deri, föra oss till en för tillfället olämplig vidlyftighet. Sådana arbeten som vi bär åsyfta äro: Dahlbergs Svecia antiqua et hodierna 1661— 1716, Abraham Fischers Prospekter af åtskilliga märkvärdiga byggnader; säterier och herregårdar uti Skåne 1765, Sköldebrands Voyage piltoresque au Cap Nord4, Thersners fordna och närvarande Sverge, Forssells SEtt år i SvergeX, Mellins Sverge, Tramställdt i teckningar, Billmarks vyer med text — Sverge, framställdt i taflor med text, utgitvet at Bonnier, v. Scheeles Wermland, framställdt i teckningar, Säves och Bergmans Gotland och Wisby i taflor, utom: en del smärre arbeten till ungdomens tjenst, alla eller de flesta, kopior i liten skala af taflor ur de ofvannämnda arbetena. Först bland dessa står Dahlbergs verk. Det är ett uttryck af den tidens Sverge med de tillsatser, som en viss slags då ännu mäktig framtidskänsla ansåg sig ega rätt att göra vid framställningen af Sverges slott: och gårdar. Man frestas vid det första betraktandet af de Batlbergeka kopparsticken, ! innan man ännu erfarit, huru med deras öf-! verensstävsmelse med verkligheten sig förhåller, att tro, det Sverge den tiden varit ett land fullt af de ståtligaste slott och rikt och odladt i förhållande till slottens storlek, prakt och konstförskönande omgifning. Men, hur rikt Sverge än i visst hänseende den jtiden var, — så rikt som Dahlberg skulle I kunna inbilla oss att det var. var det dock