Minnesord vid Fru Aqvilina Lagerströms raf den 28 Mars 1862. En svansång åter hän förklingar, Djup smärtsam saknad, och är röjd, En ädel ande frigjord svingar Från jordens sorger och dess fröjd, Från hemmets krets och älskad maka, Från anförvandters, vänners tal, Och vänder aldrig mer tillbaka Till älskad krets i jordens dal. Ack hon gick lycklig hän ur tiden, Så stilla, boppfull, lugn och säll, Ty allas aktning, samvetsfriden, Hon egde intill lifvets qväll Var derför lugn du vän som gråter, Du minnet har och hennes:graf;, Gud ville ha sin gåfva åter, Ja! Herren tog hvad Herren gaf.