— Danska tidningen Middelfarts Avis meddelar. följande: Man kan vara en mycket ärlig och respektabel man och ändock sätta sig i skuld, antingen derföre att man icke har tillräckligt att lefva af eller emedan. man har den medfödda svagheten att icke kunna hålla på styfvern; men på samma gång skall man också bemöda sig om att finna utvägar att tillfredsställa sina kreditorer, om icke på en gång, åtminstone efter hand. Det är ingen hemlighet, att en af konungahusets medlemmar har en icke obetydlig skuld, och att han på de sednare ären gjort allt, för att komma ur densamma, utan att det dock hittills lyckats honom. För två år sedan tillbjöd sig det svenska hofvet af godhet för bemälde prins att ar rangera hans skuld; den hallska ministeren afslog det emellertid och tog sjelf hand om saken, men med en ljumhet, som uppenbart antydde dålig vilja; bland annat skall den ha anmodat en rik borstbindare i Köpenhamn att arrangera saken — i Berlin. Prinsen tog i slutet af sistlidet år sjelf saken om hand och skickade en person till England, der det efter 2!, månaders förlopp lyckades denne att kontrahera ett lån å 25,000 mot den billiga räntan af 6 procent. Finansministern hade förut lofvat sitt bistånd; i följd häraf trodde man, att han skulle gå in på att med prinsens tillåtelse oarantera räntan å gälden genom att årlisen hålla inne 28,000 rdr rmt af prinsens apanage. Detta hopp blef sviket; h. exe. ofvade deremot att genom riksrådet utverka ett slörre apanage åt H. K. H., men letta löfte har han icke heller hållit. Borstvindaren har emellertid åter satt sig i röelse; men är det passande att man går till Berlin, våra arffiender, när man kan få biligare vilkor i England? Det skulle göra ss mycket ondt, om H. K. H. icke finge sin käraste önskan uppfylld, nemligen att ,etala skulden, och likväl synes det oss att let danska folket har den oldenburgska tammen att tacka för så mycket, att dess ista descendenter borde kunna gå skuldria hädan ur denna verlden. Det är en rederssak för Danmark att lånet icke göres Berlin, och det svenska konungahuset tyces således varit mera finkänsligt.?