UTRIKES. DANMARK. Ledamoten af riksrådet Kryger kar, såsom i gårdagsbladet nämndes, väckt motion att regeringen måtte redan vid innevarande riksrådssession afgifva ett förslag ull lag om handhafvandet af konungarikets och Slesvigs gemensamma angelägenheter. Med hans motion följde ett förslag till författning. Det går ut på att upphäfva len nu bestående olikheten mellan konungariket och Slesvig, nemligen att det förras riksdag har beskattningsrätt, men det sedsares ständerförsamling icke. Detta skulle sålunda tillgå att åfskilnaden mellan det gemensamma och det särkilda penningverket skulle upphäfvas och hela beskattningsmakten öfverlemnas åt ett för begge landsdelarne gemensamt riksråd, hvarefter de särskilda representationerna endast skulle få att göra med den särskilda lagstiftningen. Engelska jernbanebyggnadsbolaget Peto. Brassey Betts har föreslagit anlägsandet af en sammanbindningsbana mellan sydslesvigska och nordjutska banan. Den skulle bli 16 danska mil lång och kosta 10,800,000 rdr svenskt riksmynt. Regeringen har utsett ett ombud för att granska plauen. Danmark blir vid expositionen i London representeradt af 140 utställare och Slesvig af 20. TYSKLAND. Preussen. Det säges att nuvarande finansministern v. d. Heyds — en man som suttit fast 1 kabinettet sedan 1849 och under tiden derifrån bortdrifvit flera konseljpresidenter för att slutligen sjelf blifva ledare — begagnat sig af den af konungen mycket värderade statsministern von Auerswalds sjukdom och oförmåga att inverka på konungen, för att spränga den något liberala delen af sednaste ministeren. De blefvo således afskedade mot sin vilja, men blefvo dock alla hugnade med ordnar på konungens födelsedag. Von Auerswald, som konungen plägat besöka nästan hvarje dag, lärer blifvit mycket missnöjd med konungens hela förfarande mot deputeradekammaren och ministören. Konungen har försökt trösta honom med titeln öfverburggrefve af Marienburg, hvilket är ett af de fyra stora länsembetena i Preussen och medför plats i herrehuset. Det är nu upplyst att badiska regeringen icke har formligt erkänt konungen af ltalien, utan endast meddelat exeqvatur åt en italiensk konsul. ÖSTERRIKE. Telegrafunderrättelser från Venedig af den 25 Mars gifva vid. handen att lifliga agitationer der ega rum och att fiendtiliga demonstrationer skett till och med i kejsarens närvaro. Åfven i Tyrolen har missnöjet yttrat sig på sådant sätt att regeringen företagit en mängd häktningar. Herrehusets president har gifvit luft åt den aristokratiska sorgen öfver den grymme först Windisch-Grätz:s död i ordalag som stå i skärande motsats till folkets hat mot honom och motdetsönderslitna tillståndet i kejsardömet. Han sade: hans brinnande fosterlandskärlek var städse i verksamhet för Österrikes välgång och storhet. Hans ädla viljekraft var i spetsen för hans tappra segervana stridsbröder flera gånger den tyngdpunkt, hvarpå tronen hvilade säkert och ointagligt. Hans namn var en prydnad för hvarje kall, hvarje krets. De minnen, som äro fästade vid detta namn (bombar!emanget af Pesth och Wien), fylla ett hedersblad i Österrikes historia. Hvarje österrikare bör ihågkomma. honom med den tacksammaste vördnad. Kejsaredömet är den förklarade hjelten skyldig sin pånyttfödelse och lyckan af social ordning, 0. 8. Vv. ITALIEN. Orsaken till Lavalettes afresa från Rom uppgifves vara, att han ej kunnat komma öfverens med general Goyon. Markisen tros j komma att återvända till Rom, så vidt AR FL VR INR