TEATER. MINDRE TEATERN: Barberaren i Sevilla, eller Den fruktlösa försigtigheten, komedi i 4 akter af Beaumarchais ; Läkaren mot sin vilja, komedi i 3 akter af Moliere. Beaumarchais och Molidre på en afton; den äldre franska komediens båda heroer på en gång framställda på scenen; hvad vill man mer begära af ett spektakelpro.. gram? Man såg också i går afton, då Barberaren i BSevilla och Läkaren mot sin vilja för första gången tillsammans uppfördes på Mindre teatern, salongen väl besatt af en publik, som med lifligaste uppmärksanihet och bifall följde den intressanta representationen. Dtt sådant resultat uppnås dock icke ensamt genom uppsättandet af klassiska stycken. Det beror till en icke ringa del på huru dessa uppbäras af de spelande. Hvad här fill en början angår det sätt på hvilket Barberaren gifves, tro vi att meningarne icke skola blifva mycket delade derom, att det är en företeelse värd att hågkommas i våra teaterannaler. Mången skall i framtiden, det drista vi förespå, med välbehag minnas och omtala den uppsättning af Beaumarchais Barberare, då Stjernström spelade Figaro, då Torslow var Bazile, då Fredrik Deland uppträdde såsom Bartholo, fru Kinmansson såsom Rosina och G. Kinmansson såsom Almaviva. Icke hvarje tid och hvarje skådebana kunna för framställningen af dessa roler taga ianspråk sådana krafter som dessa, och man får derföre icke alltid och allestädes se de pikanta scenerna gifvas med ett så utmärkt samspel som här, eller den af sprittande qvickhet flödande dialogen framsägas med den fina nyansering, det noggranna aktgifvande på situationernas skiftningar, som här är händelsen. Hvad sjelfva stycket beträffar, är det för allmänt bekant för att vi skulle behöfva med afseende å detsamma vara mångordiga. Det har väl icke den djupare betydelsen af en återspegling af ett helt tidehvarfs sedliga karakter, såsom hänlelsen är med det stycke, hvilket med skäl blifvit betraktadt -åsom Beaumarchais mästerverk: Figaros röllop; men ihvad angår det pikanta, det rängslande i iutrigen, den af gedigen qvickhet och träffande satir kryddade dialogen, -å står det föga efter sistnämnda arbeiet. Bästa vittnesbördet i afseende på dessa rbetets lörtjenster är för öfrigt et lilliga intresse, hvarmed dess uppförande följes: oaktadt den hufvudsakliga gången af händlingen är för de flesta känd genom den fli: riot uppförda operan, som lånat sin text irån Beaumarchais komedi, och oaktadt denna är mången förut bekant genom läsning.