Aftonbladet – 1 april 1862, sida 2

rensel kunde ej heller vara särdeles fre stände för en sådan. Ni känner väl igen mig nu, härnäst v råkas?? frågade mannen, då han återlemnade pipan åt Stephen. Ganska troligt. Kan man komma fram till Aberogwin, öfver de här fördömda bergen?4 Det finns blott en väg dit, och den är hvarken säker eller behaglig i sådan dimma som nu. Utföre berget menar ni? Ja.? Jag har gått utföre femtio berg, värre än detta, i dimma och mist och åskväder som kunde skrämt djefvulen sjelf — tror ni alt jag frågar efter hvad som är säkert eller behagligt 24 Jag visste inte att ni var en Miinchhausen. ?Mänchhausen? Hvem var Mänchhausen? Eno utmärkt adelsman, som också hade rest mycket. Hur långt är det till Aberogwin? cTio mil åtminstone. Hvilken väg? Tag utaf här till höger och gå rakt öfver denna bergshöjd, tills ni kommer till branten. cAn sedan?? Å Nedan för berget har ni en, två eller tre mil iill Aberogwin, allt efter som ni har tur eller otur. 4 Kommer ni från Aberogwin ?4 tJa.c Känner ni till Matthew Davis, som bor der i trakten?4 Jag tror mig hafva hört hans namn, sade Stephen,som ej hade lust att vara mycket meddelsam. Nå, det är detsamma. Ni kan gå nu, kamrat, och skatta er lycklig att jag icke klappat upp er för edra ohöfliga svar. Det hade varit lättare sagdt än gjort, anmärkte Stephen ngnb med en blick på sin bastanta promenadkäpp.