Aftonbladet – 28 mars 1862, sida 1

RURSISE På C. F. ARWIDSSONS förlag har utkommit och finnes att tillgå hos de flesta Fysinomr 5 , för unga fruntimmer, i korta och lättfattliga samtal. Öfversättning från Engelskan, Pris häftad: I Rdr Rmt, Innehållande: I. Hvad betyder Fysiologi? Hvartill gagnar den? Nxturens lagar böra kännas af alla Idrar och samhällsklasser. Helsan, lifvets högsta goda. II. Fysiologien lärer oss att bevara helsan och örekomma sjukdomar. Huden bestär af 3 lager: den yttre huden, eller sjelfva skinnet, slemhinnan, och en inre, eller egentliga huden. Utdunstning. -Köldens inverkan på skinnet. Skinnet ömtåligast i späda ren. Dödligheten bland barn, som äro utsatta för köld. III. Försvar för Fysiologien. Qvinnan i de ögre klasserna är ömtåligare än qvinnan bland folket eller allmogen. Vatten och grofva handdukar. ädring af sängkläder och sängkammare. Amerikanarnes uraktlåtenhet att tvätta sig. För litet eller för nycket beklädnad, båda delar lika skadliga. Våta fötter. IV. Skinaet suger åt sig; exempel derpå hos a hund. Giftiga utdunstningar insugas genom skinnet. Solsken och dagsljus välgörande för skinnet. skinnet, känselns organ. Sinnesrörelse inverkar på skinnet. Starka och friska personer mindre känsliga ör köld än sjuklingar. V. Naturens lagar oföränderliga och lydnaden derför källan till lycka. Musklerna. Croppsrörelse ; nödvändigast för ungdomen. När är hvilan ingen hvila? Själen inverkar på musklernas pänstighet. Vänskaplighet en följd af veka muskler. Fransosernas återtåg från Moskwa. Anekdot. VI. imellan själen och musklerna borde finnas likstämmighet. Kroppsrörelse borde afpassas efter krafterna. frånga snörlif. Tiden för kroppsrörelse. Pojkar och flickor uppfostrade som om de hvardera tillhörde kilda slägten. VIL Olika slags kroppsrörelse. Ungdomen öfveranstränger oftast sina muskler. Enläkares ttrande om nödvändigheten att stu !era fysiologi. Rida. Målskjutning med pil och båge. Läsa högt. 3enen ega tvenne olika beståndsdelar. VIII. Benens blodkärl och nerver. Oupphörlig förvittring och föryelse. Benen olika i ungdomen, mannaåren och ålderdomen. Hufvudskålen minskas och förstoras i örhållande till hjernan. Bröstkaviteten, liten i barnaåren, förstoras i mannaåldern och förminskas åter i Iderdomen. Fysiska och moraliska lagar lika bindande. Sanning. IX. Blodens omlopp. Lungorna. Röd, rteriel blod. Mörk venös blod. Lungorna inoch utandas. Lungsot. Äktenskap. Penningar och helsa. tillräcklig föda skadar lungorna. Bibehållandet af deras naturliga form nödvändig. Bröstets fria uteckling. Snörlif. Sorg förorsakar lungsot. X. Syrgas eller lifsluft. Kolsyregas. Svarta håletv i Calutta. Skalden Crabbe. Dålig luftvexling i kyrkor. Gas. Verkan af dålig eller förskämd luft på friska ch starka personer och på siuklingar. Kroppsvärme. XI Olika sätt att stärka Jungorna. Doktor Fellenergs skola i Bern. Klättra i Berg. Rida. Larmande lekar nyttiga för barn. Förkylningslungsot. Nervystemet och hjernan. Första vilkoret för en frisk hjerna är att den är riktigt formad. Äktenskap. XII in mors omsorger erfordras tidigare än man tror. Jacob VI:s försvar för sin feghet. Många vansinni. a öddes under fransyska revolutionen. Andra vilkoret för en frisk bjerna är riklig tillgång på blod. Svält örorsakar galenskap. Följderna af hjernans overksamhet. Utrikes badorter. XIII. Hjernans omåttliga nsträngande. En blick i det inre af hufvudskålen. Skrofulösa barn ofta brådmogna. Småbarnsskolor. ixempel på ett brådmoget barn. Amerikanska uppfostringsannaler. Sir Humphrey Davy. Sir Walter scott XIV. Tiden då hjernan bör öfvas; ej strax efter måltiden eller ansträngande kroppsarbete. Morsotistunden bäst. Fattningsgåfvor. Deras öfning. Vildar visare i uppfostringskonsten än vi. Begär efter ;eröm. Välgörenhet. Rättvisa. Ädla och gudfruktiga menniskor lida lika med de elaka, om de förgå ig;emot de fysiska laga! Sjukdomar böra tillskrifvas oss sjelfva och ej en allged försyn.