Aftonbladet – 27 mars 1862, sida 3

vänta, men det är nu lång tid sedan dess och intet afhöres. Det är ett stort misstag att tro det mar xan hjelpa sig fram genom att anskaffa dei årligen utkommande registret öfver författ ningarne och derefter sammanföra dem i ett häfte. Dessa register upptaga endast i aummerföljd de under ett år utkomna förrattningar och äro till ingen nytta då ma behöfver eftersöka författningar, hvar snum met och utgifningsår man ej känner, hvaremot det Allmänna sakregistret i sådana fal är af oberäkneligt gagn. Säkerligen skulle utgifvarne af detta nyt tiga arbete finna sig väl af att fästa all mänhetens uppmärksamhet på företaget si att det blefve mera kändt, hvaraf man också kunde motse den gagneliga verkan ati utgifningen påkomme oftare, t. ex. hvar lemte år. S:t. Till Redaktionen af Aftonbladet. Insändaren, som i flera år prenumererat på Svensk Författningssamliag, och visserligen icke är böjd för att lägga sten på börda, kan dock ej underlåta att till alla delar instämma uti de af Aftonbladet, n:ris 59 och 61, emot författningssamlingens redaktion framställda anmärkningar; och derjemte tillägga ännu en, ej min; dre väsentlig, den neml., att sedan en numme ändtligen i tryck utkommit det dröjer veckor och månader innan prenumeranterna å landei erhålla densamma. — Ganska ofta har en för; fattning redan nde varit tillämpad innan den genom ifrågavarande samling blir tillgänglig. —I å erhöllos t. ex. n:ris 50, 51, 52 och 53 af 186 års årgång icke förr än långt fram i Febr. 1861 ehuru de deruti bekantgjorda förordningar af den 30 Nov. 1860, angående stämpelpappersafgiften och tidningsbevillningsstämplingen samt af di 7 Dec. angående vilkoren för försäljning al bränvin och den Nya Tulltazan, alla skulle tillämpas från 1861 års ingång. — N:r 73 af årgången 1861, utgifven i Stockholm den 21 December, innehållande kongl. kungörelsen af den 15 Nov. angående nedsättning af telegrafportot. som skulle tillämpas från den 1 Jan. detta år. kom ej hit till staden förr än i medlet af Februari; och ännu denna dag har icke någon enda n:r af innevarande årgång kommit insändaren tillhanda. : Förgäfves må den officiella tidningen försöka att urskulda redaktionen dermed, att utdelningen fördröjes på postkohtoren i landsorten, ty insändaren har varit närvarande då posten anländt medförande öfver 2 månaders gamla nummer. .C— den 18 Mars 1862. F. Om Nynäshamnen. Rapport från Skärgården. Landsort och Herrhamra den 23 Mars: Drifis i hamnarna ostvart om Landsort och Herrhamra. Drifis till sjös. Nynäshamnen den 25 Mars: Drifis til! sjöss. Ingen öppen vak synlig från land. Herrman Sandeberg. Till redaktionen af Aftonbladet! På begäran af flera för sjöfarten intresserade personer härstädes, hafva undertecknade, söndagen den 23 Mars, företagit er undersökning af den redd eller hamn, son befinnes emellan Bedarön och fastlandet vic Nynäs, hvilken undersöknings resultat v avhålla om plats för i tidningen Aftonblalet. 5 Söndagen den 23 Mars på morgonen be unno vi oss på högsta punkten af klippan Ramklöf, belägen cirka en half engelsk mi! 080. från holmen Inre gårdenX, och kundt vi icke från denna punkt med kikare ujp äcka något öppet vatten. Hvad vi härifrår kunde bedöma den utanför liggande isen. så torde den vara fast ist från cirka 2 en zelska mil SV. om klippan Rödko NO-vard: hän — och Ssammanfrusen drif-ist frå nämnda punkt hela vägen utåt, S. och O.j hän. z j I södra inloppet till den så kallade Nynäs hamnen var isens tjocklek 6, 7 å 8 tum utanför detsamma 10å12tum. Inuti sjelfv: hamnens medelpunkt och -deromkring be anns vara 16, 17 och 18 tums tjock kärn-is. .cke så kallad stöp-is, och har denna is, enigt närboende kustboers uppgifter, i vinte icke varit uppgången. I sjelfva södra mloppet befinnes ex bank. sträckande sig från holmen tTrehörningent. .värs öfver till skäret SSkrapanX, på hvilke ljupet varierar ifrån 12 till 16 iot lös sand olandad lerbotten. Sydvardttilltager djupet hastigt utåt. Nordvardt eller inåt hamnen. får man snart 5 famnar, och vidare midva ters nordvardt hän genom hamnen, tilltage; djupet med 8, 9, 10 och 15 famnar lös ler botten. Det enda stället som äfven, enligt löjtnant svg mening (så vida vi ej orik tigt uppfattat densamma), kunde vara lämp ligt för kajbyggnad, är emellan Mörby brygg: eller udde, och ett litet skär beläget när: nord om torpet Löflund, en distans af cirk: en styf half engelsk mil. Men här måste, anseende till den långgrundastranden, fylla: ut från cirka 20 till 28 famnar från land för att få ett djup af 24 fot. Vid norr: ändan af nämnde sträcka är på en distan af 10 famnar från land 14 fots djup oci 30 famnar från land 15 famnars djup. Frå Mörby udde var: 5 famnar från kusten — 10 fots djup; 10 famnar från d:o — 18 fot 28 famnar från d:o — 24 fot; 43 famna från d:o 30 fots djup o. s. v.. Men denn: kaj skulle då blifva öppen för O. å ONO vind på en distans af cirka 27, engelsk mi till Slangholmen, med blott, enligt vår me ning, ett otillräckligt skydd, af ett någorstädes i inloppet befintligt skär, hvadan. enligt vår öfvertygelse, fartyg, liggande vid denna kaj, alltid med ostliga vindar skull blifva besvärade af sjösvall. Dessutom lär. enligt närboende persons utsago, här vid kusten vara brist på tillgång af friskt vatten Vi kunna icke underlåta att erkänna der berömvärda möda löjtnant Sandeberg hal sig ospard för att utforska hamnens eller reddens belägenhet och öfriga förhållanden. hvaribland särskildt må nämnas den mängd af lodningar han under loppet af denna vin ter verkstält.. Följden häraf bör åtminstont