Aftonbladet – 20 mars 1862, sida 2

Iggskaten och vidare derifrån intill Löfgrundsräbbar, men från sistnämnde ställe söderoch österut var intet öppet vatten synligt. Ifrån Gåsholma skrifves den 14, att det var rent vatten ifrån sjön intill Gåsholmshällen. En — Man har ofta hört sägas, att få huf: vudstäder, om ens någon i Europa; ha så vackra omgifningar som Stockholm? ; äfvensom att dessa, till följd af de större och mindre vattendragen, samt de lätta och beqväma kommunikationsmedlen, flitigt besökas under ssommarmånaderna-af huvudstadens befolkning?. Detta är en fullkomlig sanning och utgör också stockholmarens stolthet; men en sanning, och dertill bedröflig, är äfven, att vederbörande myndigheter oupphörligt, genom sin allt mer och mer tilltagande liknöjdhet för det rätta och passande, söka omintetgöra denna vår stolthet och lägga hinder i vägen för kommunikationerna. Vi vilja här, såsom skäl för detta vårt yttrande, blott anföra ett bland de många exempel som dagligen gifvas härpå. För några år sedan höll den högst beqväma och nyttiga, om ej precist så natursköna farleden mellan Clara sjö och Carlberg san.t Ulfsundasjön, vanligen kallad Carlbergskanalen, på att totalt växa igen med gräs och vass; man såg nemligen aldrig vederbörande göra något för dess upprensning och farbarhet. Ett par roddbåtar uppehöllo trafiken på kanalen, och mången gång fastnade kullornas åror så hårdt isjögräset, att de knappast förmådde upplyfta dem, än mindre att drifva båten fram. Så börjades i Juli månad 1859 ångslupsfart mellan staden och Carlberg, och -man såg hvilket arbete dessa små ängslupar hade för att arbeta sig fram, derigenom att det myckna gräset snärjdes om propellern och dess axel. Men ångsluparne fortforo, och slutligen rensades på detta sätt kanalen från gräs och fick ett friskare och angenämare utseende; men en olägenhet qvarstod dock och qvarstår ännu, nemligen det grunda vattnet och den dyiga bottnen, i hvilken ångsluparne oupphörligt måste släpa och förvandla vattnet i likhet med en pöls. Sedan kanalen på detta sätt blifvit något så när rensad och gjord farbar och flera familjer under de sednaste tvenne somrarne hyrt sommarställen i närheten af Carlberg och vid stränderna af Ulfsundasjön, samt äfven i sommar flera familjer lära komma att -bo å ofvannämnda ställen och således dagligen färdas genom kanalen, hade man hoppats att vederbörande skulle vidtaga någon åtgärd till kanalens fallkomliga rensning eller åtminstone sökt vidmakthålla dess nuvarande färbarhet; men man har blifvit bedragen i detta hopp. Tvärtom ha vederbörande tillåtit utförandet af. flera hundra lass till största delen gödsel ochsand å isen från Gamla. Kungsholmsbron ända fram till Sabbatsbergs brygga. Det har blifvit en praxis här i hufvudstaden att under vintern och vårmånaderna utföra och afstjelpa på isen å vattendragen rundtomkring och inärbeten af sjelfva staden all den orena snö och is, som höpsamlas å de under denna tid af året mindre väl, om ens något, sopade gatorna och gårdarne — blott för att sedan, i mån af tillfälle, bereda sysselsättning åt de långt ifrån tidsenliga muddringstedskaperna. Men oberäknadt det för ögat anstötliga och i ekonomiskt afseende hufvudlösa i detta förfaringssätt, har det dock någorlunda gått an, så länge det tillåtits dylik afstjelpning blott å djupare vatten med starkt strömdrag, eller der farleden icke ansetts kunna förstöras. Helt andörlunda är förkållandet med Barnhusviken och Rörstrandssjön; ty utom det att farleden derstädes redan till betydlig grad är, hvad man kallar, uppgrundad, kommer dertill att snart sagdt ingen strömsättning der är rådande, till följd deraf att vattendraget endast sammanbinder