Aftonbladet – 18 mars 1862, sida 2

skogarnes förödande böra i samhällets intresse sökas genom inskränkning af dispositionsrätten till desamma. Vid voteringen stannade dock denna åsigt i minoriteten. Följande fråga, angående utvidgandet af rågator i skog till en större bredd för att sålunda hämma skogs Id, besvarades äfven nekande. Den föreslagna åtgärden ansågs nemligen ej medföra åsyfiad verkan. Vid frågan angående revision af gällande stadganden om jagt och djurfång, yttrade sig utskottet endast för en förändring af nu gällande stadganden i ämnet. Härefter följde frågan om de medel, som borde vidtagas för fiskerinäringens upphjelpande samt befordrande af fiskens fortplantning i insjöar och strömmar. Vice häradshöfding Taube och grefve Armfelt framhöllo nödvändigheten af en ny författning, isynnerhet i afseende å reglerandet af det vigtiga insjöfisket.. Den vore äfven behöflig såsom stöd för den antagna inspektören öfver fiskerierna. I denna åsigt instämde äfven utskottet vid voteringen. I sammanhang med frågan om afskaffan-s det af de i vissa fall brukliga stapelstads-, bergsoch -tackjernsvigterna, föreslogs af vice häradshöfding Taube, frih. Carpelan, prosten A!opeus, kanslirådet: Arppe och kommerserådet Snellman en öfvergång till decimalsystemet både i afseende å mått, mål och vigt. Utskottet förordade, på derom framställda propositioner, stapelstads-, bergs-och tackjernsvigternas afskaffande samt vigtens ordnande enligt detta systems. Vidare tillstyrkte utskottet i frågan angående bestämmande af vilkoren tör erhållande af s. k. patenträtt, en förändring af det stadgande uti gällande manufakturoch handtverksprivilegier, som härintills blifvit i ämnet tillämpadt. Nu företogs frågan om -sjömanshusens åläggande att gälda kostnaderna för hemförskaffandet al förrymda sjömän samt skyldighet för hemkommande skeppsbesättning, från hvilken någon dess medlem å utrikes ort rymt, att härtill bidraga genom en viss afgift till sjömanshus.n. Dessa åtgärder ansägos af de flesta talare, som i frågan uppträdde, ej blott vara obilliga och orättvisa utan dfven, hvad den sistnämnde vidkommer, motverka ändamålet. Tillika påyrkades i allmänhet lindrigare ansvarsbestämmelser för rymning samt att förrymd sjöman, som de Åervända hem, borde sjelf förskaffa sig tillfälle dertill, utan att, såsom nu sker, erhålla understöd derföre af de r:ska konsulerna. Sedan diskussionen afslutats, uttalade sig utskottet vid voteringen enhälligt emot de föreslagna åtgärderna, men förordade tillika utarbetandet af ett lagförslag i ämnet, i sammanhång med den blifvande nya sjölagen. Nu följde den sisia af de ursprunghga utskottsfrågorna eller n:r 52 mom. 0, rörande årliga sammanskotter af församlingarne, för medels anskaffande till byggande af kyrka och andra allmänna hus. Efter votering yttrade sig utskottet nära nog enhälligt mot förslaget. Utskottet öfvergick härpå till de tvenne sedermera tillkomna eller s.k. additionella frågorna. Den första af dem angår vidtagandet af författning, till förekommande af den olägenhet och skada jordegare tillskyndas der igenom att landtbo tredskas att ufträda arrenderad lägenhet, ehuru han enligt lagens stadgande 1 4 6 kap. J. B. och derpå grundade verkställighetsförordnanden vore dertill skyldig. Alla de talare, som i frågån yttrade sig, erkände de stora olägenheterna af nuvarande förhållanden, hvilka af possessionaten von Essen närmare utvecklades. Landtbo kunde nemligen genom uteblifvande vid domstol, åberopande af vittnen, som sedan äfven uteblefvo m. m., i flera år uppehålla målets afgörande vid första domstolen gamt sedan ännu draga detsamma under högre rätts pröfning; och under den tid rättegången påstår vanhäfda des lägenheten vanligen i högsta grad. Till förekommande häraf förordade hr von Essen, triherre Carpelan m. fl. det jordegare skulle berättigas att, då landtbo vid fardag tredskas att flytta, genom guvernören eller kronobetjeningen erhålla handräckning till hans afhysande, utan att laga domstolsutslag dertill ertordrades. Likväl borde borgen för köstnad och skada härvid ställas. — Hofrättssekreteraren Aminoff ansåg frågan, sådan den blifvit utskottet förelagd, endast åsyfta ett afhjelpande af de olägenheter, som uppstå genom landtbos tredskande att flytta sedan han af behörig myndighet blifvit dertill skyldigkänd. I detta afseende föreslogs, att utslag härom genast skulle emot borgen bringas till verkställi. het, utan afeeende på besvär deröfver, i hvilken åsigt prosten Europeeus m. fl. i hufvudsaken instämde. Emot landtbos vräkande : utan ordentlig rättegång hyste grefve Creutz och te8amoten Pelkonen betänkligheter. Genom vdtering tillstyrkte utskottet utfärdandet af en författning, som medelst törkortad procedur underlättade landtbos afhysning. I följande fråga, angående lindring i underdomares åliggande att till hofrätt insända ett renskrifvet exemplar af rättens dombok, yttrade sig utskottets pluralitet för bibehållande af nu gällande föreskrift i ämnet. Sedan alla utskottet förelagda frågor blifvit besvarade, meddelade ordföranden, i anledning af derom inom utskottet yttrad önskan, en officiel uppgift på beloppet af landets statsskulder samt de ändamål, för hvilka de särskilda lånen blifvit upptagna och använda jemte en öfversigt af finansernas nuvarande ställning. . De egeutliga förhandlingarne inom ut skottet voro med dagens session afslutade. Likväl återstod ännu protokollsjustering samt utarbetande och justering af den underdåniga hemställan i de behandlade frågorna, som kommer att till kejsaren insändas.