Aftonbladet – 17 mars 1862, sida 3

Naturvetenskapernas historia visar nogsamt, huru litet detta varit fallet. På Thaers tid var den kemiska analysen föga utvecklad, bufvudbeståndsdelarna af växternas aska, kali. och RE voro ännu icke upptäckta i åkerjorden, så att många naturforskare då för tiden trodde dem vara produkter af lifsprocessen, liksom jernet i blodet och kalken i djurens ben. Handra år förut trodde de praktiska hytte-egarne, att metallens frambriugande ur melmen var verkan af en operation, och att metallen icke var frånskild malmen utan en produkt af processen. Äfven då menade man att allt berodde af metoden, ja vid smältningsprocessen på ugnens form. Med hänseende till sättet för frambringandet och fördelen af detsamma, var det skickligheten, eller som man likaledes sade erfarenheten, som äfven här gaf utslaget. Den ena förstod att ur blymalmen vinna 30 procent bly och en tvåtusendedels procent silfver, den andra 40—50 proeent bly och en tretusendedels procent silfver och åter en annan 60 procent bly och ännu mera silfver, och då man ej kunde föreställa sig, att en -menniskas skicklighet eller erfarenhet har en gräns, cå hade dem åsigten slagit rot, att icke blott all blymalm skulle kunna förvandlas i bly utan att det funnes säker, som icke voro blymalm och som kunde förvandlas i bly och silfver. Den praktiska landtbrukarens åsigter voro, så vidt de beträffade hans jord, indentiska med metallurgernas i förra århundradet; äfven han trodde, att hans flit, hans erfarenhet och skicklighet producerade kulturväxterna och att det berodde på den rätta kulwurmetoden att frambringa lönande skördar på hvad fällt som helst. : Vår tids metallurger veta genom den kemiska analysen, som de sjelfva hafva fått lära sig utföra, att pbimälm innehåller 80 procent bly och icke mera samt att det andra är svafvel, och att deras skicklighet inskränker gig till att utfinna den bästa och billigaste väg att skilja svaflet från blyet, utan att förlora något af det sednare. Metallurgens mål är således som förut blyets frembringande, men på annåt sätt; hvad som ban har i ögonsigte är icke blyet, utan svaflet, som håller blyet bundet öh hindrar det att komma i dagsljuset, och i det han vänder hela sin uppmärksamhet på svaflets frånskiljande, lyckas det för honom att erhålla en mycket större och billigare mängd bly än förut. AR Ål På samma sätt har den kemiska analysen lärt landtmannen, att hans jord blott till ett visst djup innehåller en mycket begränsad summa af vilkor för plantornas växtlighet, och hvilken form näringsämnena måste ega, : för att vara lämpliga till näring, den harvisat honom att stallgödseln i och för sig är förträfflig, men icke tillräcklig för skördar: nes underhållande, att skötandet af ett landtbruk endast med den stallgödsel som det sjelf producerat icke ökar summan af i jorden befintliga näringsämnen, utan endast bringar dem i rörelse; att man dermed blott i ytan kan återge ett utsuget sädesfält, det, som man just genom foderväxterna fråntagit detta fält i dess undre jordlager; att men icke gifver något fält mera än man fråntagit det, så vida man icke samtidigt gör ett annat fattigare, att räntan af en med stallgödsel uteslutande gödslad egendom lik: aoar en lifränta, tillika med hvilken man aan idigt äfven förtär sitt kapital. 3 ae. Landtbrukets närvarande ståndpunkt kan med få ord beskrifvas. Hvad som landtbrukarne för 30 år sedan ansågo såsom omöje ligt är erkändt såsom möjligt och allmänt i bruk; de ansågo det för omöjligt att ersätta stallgödseln genom bigödningsmedel. I detta nänseende må det vara nog att omnämna, att, enligt hvad hertigen af Argyle omförmäler i. sitt tel vid öppnandet af naturforskeremötet i Glasgow, tillverkades redan år 1854 60,000 tons bigödningsmedel i engelska fabriker och att landtbrukarne i England, Franxzrike och Tyskland hafva under sistförflutna år envändt öfver 20 millioner centaer af dessa gödningsmedel på sina fält. Då en centner af dessa koncentrerade gödaingemedel i medeltal ökar afkastningen af att fält med tre till fyra centner säd eller leremot svarande ändra grödor, så att detta rält således lemner denha qvantitet frukter mera än det hade kunnat lemna med den befintliga mängden af stellgödsel, så ken man lätt föreställa sig, på hvilken massa a näringsmedel vi sedan envändandet af denna gödsel blifvit rikare. 7 Ett enda kemiskt preparat, surfosförsur kalk, har för odlivgen af turnipsoch ee odlingen i Eögland vunnit en sådan betydelse, att sedan införandet af detta gödningsmedel, afkastningarne i kött och säd, efter det allmänna Omdömet, stigit i samma förhållande söm öm srealen sf den odlade blifvit ökad med en femtedel. Man erhåller ett begrepp om hvad detta vill säga, om men tager betraktande att för beredande af detta superfostot erfordras svafrelsyra och Tatt den i och för sig kolossala svafvelsyretillverkningen sedan användandet af detta gödpingsmedel nära på fördubblats i England. Produktionen och befolkningens behof af Å föda stå för öfrigt i Europa på långt när icke i det förhållande till hvarandra att de ÅT kunna ingifra förtroende; jemnvigten dem Temellär är ungefärligen som hos en vågbalans, hvars tyngdoch stödjepunkter falla tillsammans oeh der den minsta belastning mera på den ena vågskålen åstadkommer inga svängningar, utam balansens nedsjunkning å den sidan; så ligger i Europa förrådet af häringsämnen och befolkningens behof så hära hvarandra, att missväxten på en enda kulturväxt, potatisen, hade år 1847, fastän sädesskörden var god, enormt höga brödpriser och en hungersnöd i Irland och Schlesien till följd. Importen af säd och mjöl från länder, belägna utom Europa, har bittills varit tillräcklig att återställa ett slags jeimnvigt, men säkert är, att ett sjökrig som