Aftonbladet – 15 mars 1862, sida 3

ev utflygtstill Mawsiy hågra blickar genom mikroskopet (med i kolorerad planch), en beskrifning öfver Robespierres död och hvad rr föregick densamma, samt några anekoter. — Det i Köpenhamn sednast utkomna häfaet af STidskrift for Philologi och Pedagogikt innehåller bland annat tredje fortsättningen af en uppsats med rubrik: Försök att ordna Archilochi fragmenter, jemte några bidrag till deras tolkning, af adjunkten A. Th. Lysander i Lund. !— Schillers bibliotek, bestående af 144 band, kom förlidet år i händerna på en antiqvarisk bokhandlare i Hamburg. Han sökte fåfängt i Tyskland någon som ville köpa af honom denna litterära skatt. Deremot fick han nyligen från England ett anbud på 600 thaler. Hellre än att låta den store skaldens bibliotek komma utomlands försökte han då att lotta bort det å 4 tha ler pr. cour. pr lott, men blef icke af med flera än 101 lotter. Biblioteket tillföll vid dragningen en ledamot af öfverrätten hr H. A. Helmceke. — Från och med nästa månad skall från Jensens boktryckeri i Kristiania utkomma en Ilustreret Dame-Tidende, till formatet ungefär lika med den svenska illustrerade tidningen. Flera fruntimmer komma att lemna bidrag till tidningen, som skall innehålla uppsatser om qvinnans ställning, berättelser om hvad som i andra länder gjorts för att förbättra densamma, ariklar om hushållning och industri, om helsovården och om naturvetenskaperna samt smärre stycken af estetiskt inneball, biografier, anmälningar af utkomna böcker och musikaliska arbeten, modeplancher samt mönster för handarbeten m. m. — Goethes Iphigenie i grekisk öfversättning. Denna genom formens och språkets adel och sin äkta forngrekiska anda utmärkta tragedi af Gethe har nyligen blifvit i originalets versmått öfvcrsatt på ue af Joannis Pervanoglu. Öfversättningen skall vara gjord med mycken smak och talang. — Blåstrumpornas tillväxt i Berlin. Detensnar, PE 0 faktum, att tyska författarinnornas antal på sednare tiden betydligt tilltagit isynnerhet i Berlin, förklaras i en tysk tidning på följande sätt. Männerna lefva för politik; roma ner läsa de blott, då de ha svårt att somna, och teatern besöka de icke oftare än när de vilja förtrö sig. Litteraturen måste derföre småninFe komma i fruntimmernas händer, och om Ifordom företrädesvis det vackra könet anlitade lånbibliotekerna, så har det nu kommit derhän, att det på ett ganska anmärkningsvärdt sätt förser dem med erforderligt material. Detta kall är i allmänhet icke en lycka för dem; fåfängans gift försätter dem i en lindrig yrsel; från b yga jungfrur bli de anspråksfulla blåstrumpor, som med sin efterhängsenhet göra alla kritici förtviflade, spekulera på alla vänners och bekantasinflytande, uppsöka de hemligaste smygvägar och bakportar, icke försmå puffarna med deras ofta nog smutsiga bivägar och måhända till och med uppoffra huslighet och qvinlig lycka, för att vinna en inbillad ryktbarhet. 0 Franska klassiker 4 nya upplagor. : Ha chettes bokhandel i Paris har börjat ett storartadt. och förtjenstfullt företag, dervid biträdd-af Adolph Regnier såsom redaktör, nemligen att utgifva alla äldre franska klassiker i nya, tidens anspråk motsvarande, reg och framför allt kritiskt sofrade upplagor. Första bandet, innehållande fru Sevignes bref från den förra perioden, har redan utkommit, och P. Mi har inledt detsamma med en ypperlig biografi och karakteristik öfver författarinnan. — Franska författarinnor. Det 582:dra bandet af Collection of British Authors (Tauchnits Edition) meddelar en intressant samling af afhandlingar öfver SFrench Women of Letterss af den bekanta engelska författarinnan Julia Kavanagh. Författarinnan har dervid blott haft det novellistiska Jmrådet till ögonmärke samt dessutom med -afsigt uteslutit de nyare och de ännu lefvande författ-rinnorna, hvarföre boken endast upptager mademoiselles de Gournay och de Scudery, madame de La Fayette, madame de Tencin, mas dame Riccoboni, madame de Genlis, madame de Charriere; madame de Kridener, madame Cottin och madame Statl. 1 — Stereoskopien 4 vetenskapens tjenst. Att fotografien och stereoskopien väl egna sig att framställa arkitekturen, är allmänt bekant. Det finns derföre bilder af detta slag i stortifantal; deremot har, såvidt vi veta, stereoskopien hittills icke varit begagnad till illustrerande af vetenskapliga verk. Början dermed har nu skett i ett engelskt arbete: Egypten, Nubien och Etiopien. Texten dertill är af Joseph Bonomi, författare af ett verk öfver Ninive, och anmärkndingarna af Samuel Sharpe, som förvärfvat sig ett aktadt namn genom en historia öfver Egypten. En stor mängd i texten intryckta träsnitt framställa de arkitektoniska detaljerna; de större bilderna, hundra till antalet, äro allesamman stereoskopbilder. De börja med Kairo och föra uppför Nilen till Saleb i Etiopien. De flesta Bilderna föresfälla arkitekturer, men äfven landskap förekomma. Då stereoskopien i fråga om trogen efterbildning icke lemnar någonting öfrigt att önska och derjemte tillfredsställer ögat, i det den: låter föremålen fritt framträda, så förtjenar detta sätt att använda densamma efterföljd. — En ny tafla af Adolf Tidemand. Denne dtmärkte afbildare af norskt bondelif har målat än ny tafla i den välbekanta genren, föreställande en Kommunion i en norsk bondstuga. å i — I sommar kommer åter en storartad Händelsfest att firas i kristallpalatset i: London. Festen skall förnyas hvart tredje år. ff — Meyerbeer har redan insändt sin. nya komposition, som skall uppföras vid den londonska industriexpositionens öppnande; Det är icke en simpel festmarsch, utan en omsorgsfullt dtarbetad ouverture, Nvilken man väntar sig skall göra stor effekt. TR R ER NVS